Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Svante Bohman: Till frågan om minnets struktur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM MINNETS STRUKTUR OCH UTVECKLING 2 7 I
tecknade föremålet kunna ju vara desamma som hos det verkliga,
men formen eller gestalten hos det förra, åtminstone om det
tecknats tvådimensionellt, skiljer sig avsevärt från det senares
gestalt. Det finns visserligen färgtryck, som äro så skickligt
utförda i alla dimensioner, att man kan tro det avbildade vara
verkligt. Och bilderna vid ifrågavarande undersökning voro i
görligaste mån realistiska. Men de voro anordnade så, att eleverna
tydligt uppfattade dem som bilder. Och bilduppfattningen måste
givetvis motverka den tecknade formens förmåga att ge en
uppfattning av det avbildade föremålet som verkligt och ej blott bild,
i all synnerhet om eleverna äro mer intresserade för verkliga
objekt än för avbildade. Dessutom inger ju icke bilden den
verklighetskänsla, som utmärker verklighetsuppfattningen, och som
man kan antaga vara verksam i elevernas ökade intresse för
verkliga föremål.
Orsaken till »sänkan» kan emellertid även vara okända
fysiologiska processer, som uppträda i samband med minnets
differentiering under io-årsstadiet, och som föra med sig, att vissa
minnesfunktioner utvecklas starkare, medan andra försvagas.
Den starka inriktningen under nämnda stadium mot konkreta,
verkliga föremål kan ju åtföljas av en försämring av det effektiva
minnet för objekt med blott tecknad gestalt eller form. Den
allmänna psyko-fysiologiska inställningen sänker gestaltminnets
funktionsduglighet vad beträffar »overkliga» objekt, liksom
omvänt en teoretisk inriktning gör individen verklighetsfrämmande.
Att döma av resultaten här ovan och vår tolkning av dem, ha
vi lyckats »renodla» de pedagogiskt sett betydelsefullaste
minnesfunktionerna genom framställningen av deras relativa
utvecklingskurvor under de mycket receptiva åren före puberteten.
Ytterligare kan påpekas, att en undersökning, företagen på förut
beskrivna sätt med 29 sinnesslöa män i olika åldrar, bestyrkte
resultaten. Deras medelvärden överensstämde med 8-åringarnas i
tabell II med den skillnaden, att männens färgminne var svagare,
vilket förklaras genom den ovan antagna försvagningen av färg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
