Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Svante Bohman: Till frågan om minnets struktur och utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILL FRÅGAN OM MINNETS STRUKTUR OCH UTVECKLING 2 7 I
föremål, färgade bilder och namn är bättre, medan däremot
minnet för tecknade bilder i förhållande till den totala receptiviteten
är sämre än gossarnas.
Ovan diskuterade undersökningar beträffa det omedelbara
minnets funktioner. Det medelbara minne, som utgöres av
associationer mellan sakföreställningar och namn i olika
kombinationer, beror bl. a. uppenbarligen av omfattningen och styrkan hos
det omedelbara minnets funktioner. Ju större och intensivare
funktionskomplex en varseblivning har fysiologiskt sett, dess
starkare associerar den sig med t. ex. det namn, som inläres som
beteckning på det varseblivna föremålet. I det följande redogöres
för några undersökningar med ovan beskrivna apparat, vilka
belysa pedagogiskt viktiga sidor hos språkminnets
associationsverksamhet.
Vid en undersökning av 40 gossar och 42 flickor befanns det,
att färgade bilder, verkliga föremål och lästa svenska namn i
nämnd ordning förbindas effektivare med lästa utländska namn,
än vad tecknade bilder och hörda svenska namn göra. De
färgade bilderna verkade härvid starkare än de verkliga föremålen
på grund av genomgående större färgstyrka. Det synes alltså
vara så, att intensiteten kan verka associativt starkare än
konkretheten. Mycket plausibelt tycks även, att objekt från samma
sinne associeras effektivare än objekt från olika, t. ex. två lästa
namn bättre än ett läst och ett hört. Differenserna mellan de tre
sistnämnda minnestyperna voro visserligen obetydliga. Men
pariteten mellan minnet för lästa och hörda svenska namn vid detta
försök visar, då den jämföres med den markerade differensen
mellan minnet för hörda och lästa namn vid de förut beskrivna
försöken över det omedelbara minnet, att en kraftig ökning av
minneseffekten erhålles, om objekten tillhöra samma
sinnesområde.
Försöket tillgick så, att 10 väl blandade objekt jämte
»utländska» namnbeteckningar exponerades fem ggr i följd. Två
•objekt voro verkliga föremål, två färgade bilder, två tecknade bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
