Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 9-10 - Hugo Tenerz: Rättskrivningen och ordfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSKRIVNINGEN OCH ORDFREKVENSEN 295
<)ver ungefär tre fjärdedelar av ordförrådet.» Man kan
ifrågasätta, vilket som är mera tidsbesparande: att först analysera
texten, sedan gruppera glosorna och inlära dem samt slutligen
sammanfoga glosorna till text eller att öva med texten direkt,
varvid de ord, som icke erfordra övning, taga ytterst ringa tid.
Man kan kanske invända, att man genom listinlärandet undgår
en onödig upprepning av orden i texten. Men i gengäld har man
övat med samma ord under en hel lång period, ja, kärnan av
ordmaterialet under hela skoltiden utgöres ju av de ord, som kräva
ytterst liten övning. I ovan åberopade arbete säges, »att på ovan
angivet sätt inlära de vanliga orden i vårt språk tar ungefär
hälften av de till rättskrivning anslagna timmarna i klass 3 och
c:a en tredjedel av timmarna i klass 4». Med rättskrivning
genom text vinnes emellertid samtidigt med övningen något annat
lika värdefullt som glosstavningen, nämligen känsla för fraser,
satser, satsbyggnad m. 111. — alltså det verkliga språket självt ■—
och därjämte skiljetecknens användning med konkret material,
medan »frekvensmetoden» använder hela sin tid till inövandet
av meningslösa abstraktioner. Och ändock är tankeinnehållet en
icke oviktig hjälp för inlärandet av ortografien. Man torde ej taga
alltför mycket fel, 0111 man påstår, att med rättskrivning genom
text åtgår ej ens den ovanangivna tiden för själva inlärandet av
»de vanliga orden i vårt språk», ty största delen av dem lär sig
barnet stava utan speciell övning. Förf:s ex. att endast 72 % av
gossarna i klass 4 stava ordet »aldrig» rätt bevisar icke — även
om uppskattningen vore objektivt riktig — att A-listans ord
skulle kräva två års speciell isolerad övning utan endast, att detta
ord just hör till de ovan angivna svårstavade.
Den från statistiken hämtade för pedagogiken främmande
grupperingen medför ofta en onödig tidsförlust däruti att en
psykologisk gruppering nonchaleras. Det finnes inga pedagogiska
skäl, som kunna motivera ett förfarande, att t. ex. »alla» skall läras
i klass 1 men »allesamman» först i klass 4 eller att »allt» skall
inläras i klass 1 men alla de ord, som till sin härledning utgå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
