Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Albert Wiberg: Carl Ulric Broocmans projekterade realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 ALBERT WIBERG
och franska språken genom stilövningar och en given översikt
av deras litteraturs mästerverk; 8. Engelska till dess fullkomliga
förstående och någon bekantskap med dess litteratur; 9. En
en-cyklopedisk översikt av mänskliga kunskapers vidd och
närvarande tillstånd, samt vilken ringa del därav skolan kunnat lämna.
Sedan Broocman på detta sätt angivit skolans läroämnen,
framhåller han, att det mycket väl kunde hända, att planen måste
modifieras på en del punkter, då den skulle sättas i verket. Därpå
söker han bemöta en del invändningar, som han förutser skola
framföras mot läroplanen. Utförligast behandlar han härvid
invändningen, att läroämnena skulle vara för många. Svårigheten
med de många läroämnena tänker han neutralisera genom att
använda s. k. samlad undervisning eller ett slags
koncentrationsläsning: i de övre klasserna skall »en, högst två
hufvudvetten-skaper drifvas på en gång i flera veckor, ja månader, allt efter
nödvändigheten». Härtill skulle vidare komma, att allt skulle
läras »med den metod, som öfverensstämmer med Ungdoms
själens utveckling och tillika uppfyller de särskilta fordringar, hvarje
Vettenskap eger».
Till sist’ framhåller Broocman, att hans planerade skola haft
berömda föregångare. Han uppräknar härvid först Thenstedts
skola på 1760 och 1770-talen, Murbergs förslag till storskolans
omorganisation av år 1779 samt Jakobs kyrkskolas
nyorganisation i början av 1780-talet. Slutligen omnämner han också
Stridsbergs realskola från 1780-talet, varvid han påpekar, att de nämnda
skolinrättningarna efter längre eller kortare tid måst upphöra,
emedan de blott varit enskild mans verk och icke stått under
statens tillsyn och kontroll. Han vill därför ha sin skola
inordnad i det statliga skolsystemet. Det är allenast ett dylikt åtagande
från statens sida Broocman eftersträvar för sin planerade skola,
ty han anser, att den skall kunna ekonomiskt bära sig utan
statsunderstöd, om varje elev i densamma årligen betalade 24 Rdr
Banco. Vad som från statens sida ytterligare krävdes, vore fria
rum i någon statens byggnad samt tjänsteårsberäkning för sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
