Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Albert Wiberg: Carl Ulric Broocmans projekterade realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
C. U. BROOCMANS PROJEKTERADE REALSKOLA I STOCKHOLM 1806 I 5
lans lärare. Avslutningsvis framhålles, att behovet av skolor
sådana som den här skisserade vore allmänt och att det sålunda
förefanns också i andra städer än Stockholm. Stockholmsskolan
skulle sålunda med all sannolikhet komma att utgöra en
normalskola och en förebild för andra liknande skolor, som snart torde
komma att upprättas på andra håll.
Det kanske intressantaste i det Broocmanska
borgarskoleförslaget är att det icke upptager någon undervisning i latin,
För Broocman var latin icke något nödvändigt allmänbildande
ämne. Redan i början av 1800-talet voro sålunda framsynta
skolmän på det klara med att latinet kunde uteslutas från den
allmänt bildande skolans schema. Att Broocman längre fram i
Magasin för Föräldrar och Lärare samt i inlägget i det ovan
nämnda skriften av Silverstolpe upptager bland andra ämnen
också latinet på realskolans schema, berodde uppenbarligen på,
att han där skisserade ett skolsystem, i vilket det helklassiga
fyraåriga gymnasiet skulle bygga på en fyraårig realskola. Om
man icke börjat med latin redan i realskolan, skulle man stå inför
det obehagliga tvånget att i gymnasiet samtidigt börja med tvenne
klassiska språk samtidigt. Såsom erfaren pedagog hesiterade
Broocman inför denna utsikt. Han valde då att låta latinet
inträda redan i realskolan. Att latinet i Broocmans senare
realskoleförslag finnes upptaget som undervisningsämne, beror sålunda på
organisatoriska förhållanden, och icke på att han, som Nordlund
menat, ansett latinet nödvändigt höra med även till den reala’
skolbildningen.15 I någon mån har Broocman kanske också vid
lösningen av gymnasiets dilemma i språkfrågan påverkats av
den nyhumanistiska kritiken. Latinämnets förekomst i det senare
realskoleförslaget kan sålunda även till en del förklaras som en
kompromiss mellan realskoleidéerna å ena sidan och de
nyhumanistiska idealen å den andra. Märkligt är i varje fall, att
Broocmans redan vid denna tid framförda förslag till
realskoleorganisation i grunden är. densamma som den, vi i våra dagar
15 Nordlund, K., i Sv. biografiskt lexikon, Bd VI, sid. 431.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
