Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Albert Wiberg: Carl Ulric Broocmans projekterade realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
ALBERT WIBERG
kommit fram till i och med de kommunala mellanskolorna och
realskolorna. Broocman var hundra år före sin tid.16
Frågan om varifrån Broocman fått idéerna till sin
realskole-plan är ännu icke utredd. Denna fråga skall icke heller här göras
till föremål för någon utförligare utredning. Endast några korta
randanmärkningar skola göras. Först och främst bör det
fastslås, att de av Broocman förfäktade skolidéerna ha sina
förutsättningar i den föregående tidens utveckling på
undervisningens område såväl i Sverige som i utlandet särskilt Tyskland.
Såsom en föregångare nämner Broocman såsom nämnt själv den
Thenstedtska skolan från 1760- och 1770-talen, i vilken skola
visserligen latinet hade sin givna plats, men i vilken stort
utrymme lämnats åt moderna språk — tyska och franska — och
åt realämnen av skilda slag. Samtidigt som denna realskola
grundades, voro i Uppsala planer å bane att grunda en liknande
inrättning, ett seminarium eller collegium illustre, särskilt för den
där studerande adeln.17 I början av 1770-talet hade vidare Tyska
skolan i Stockholm omorganiserats som en realskola med
tyngdpunkten lagd vid realämnen och moderna språk. På 1780-talet
uppblomstrade en ny realskola i den Stridsbergska
skolinrättningen. Denna skola var treklassig med tre lärare och delvis
organiserad liksom den Thenstedtska. Sålunda kunde en och
samma elev i ett ämne tillhöra en klass, men i ett annat en annan
16 Den meningen att de lärda språken i och för sig voro till intet
nyttiga hade gjort sig hörd redan under den tidigare frihetstiden. Om
dessa språk blevo mål och icke allenast medel, kunde deras dominerande
ställning i skolan icke försvaras. Betecknande för denna tankegång är
Hindric Joh. Wredes yttrande den 26 jan. 1743: »Om största delen af
Landets kärna och barn skulle förnöta den ädla ungdoms tiden med
många språks inhemtande, det torde vara mångom så gagneligit, som at
altid handtera nycklarna ock aldrig läsa up låset.» (Tal Om et
Borger-ligit Samhälles Eller Et Land och Rikes rätta Styrka, Stockholm 1743,
sid. 29.)
17 Ett tämligen detaljerat förslag till ett dylikt kollegium framlades
1768 inför Consistorium Academicum av prof. And. Berch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
