Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1 - Albert Wiberg: Carl Ulric Broocmans projekterade realskola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
ALBERT WIBERG
ligen icke ha kommit till stånd i planerad omfattning, men
planen och idéerna för densamma voro med all säkerhet Broocman
bekanta 1806.21 Slutligen hade O. C. Wåhlin år 1804 utarbetat
planen till en nationalskola för Sveriges ungdom, vilket projekt
han inlämnat till kanslersgillet, där det säkerligen blev bekant
för Broocman, som var kanslist i gillet. Även denna projekterade
skola var liksom den Stridsbergska treklassig men till skillnad
från denna skulle icke undervisning i något klassiskt språk
förekomma. Den var sålunda i likhet med Brändströmska skolan i
Gävle och med Broocmans plan av 1806 helt utan klassiskt
inslag.22
Den här skisserade utvecklingen av realskoleväsendet i
Sverige hade naturligtvis kraftigt påverkats av liknande företeelser
utomlands, särskilt i Tyskland. Alltsedan den Heckerska
realskolan grundats i Berlin 1747, hade ett flertal skolor enligt
liknande idéer sett dagen. Av största betydelse för Broocman torde
härvid diskussionsinläggen från Fr. G. Resewitz och Fr. Gedike
ha varit. Den förre utgav 1773 en bok, som redan 1776 utkom
i en ny upplaga, och i vilken han kraftigt betonade behovet av
allmänna medborgarskolor. I arbetet i fråga, som bar titeln »Die
Erziehung des Burgers zum Gebrauch des gesunden Verstandes
und zur gemeinniitzigen Geschäftigkeit», framhävde han behovet
av undervisning särskilt i moderna språk och realia. Fr. Gedike
gick ännu ett steg längre, då han 1779 framställde kravet, att
alla latinskolor i småstäderna skulle omorganiseras till realskolor,
21 Enligt egna ännu icke publicerade samlingar. I sitt »Institut»
synes Silverstolpe också ha mottagit dövstumma, varför det blivit räknat
som en av våra första dövstumsskolor. Silverstolpes
skolorganisationsförslag finnes i Kanslersgillets Handl. Vol. XIII (R. A.).
22 Wåhlin, O. C., Om Swenska National Scholor: Kanslersgillets handl.
Vol. XIII (R. A.). Förslaget trycktes sedermera anonymt: »Om Svenska
National Scholor», Stockholm 1809. Förslaget finnes avtryckt också i
ÅSU 45—46, sid. 101 ff. I sitt arbete om de svenska gymnasiernas
historia intill 1820 synes K. Nordlund icke ha känt till att Wåhlins
arbete varit tryckt (sid. 46 n. 1).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
