Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2-3 - Carita Hassler-Göransson: Till frågan om rättskrivning och ordfrekvens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
CARITA HASSLER-GÖRANSSON
1,000 ord, som efter mitt förmenande är vanligast i det
praktiska livets skriftspråk, 2) 1,200 svårstavade och ej alltför
ovanliga ord. — De 1,000 vanligaste orden har i de senaste listorna
ej fördelats på olika klasser enbart efter frekvenstalen, utan även
psykologiska och pedagogiska synpunkter har anlagts. Jämför
följande citat från samma skrift! »Den ledande principen vid
fördelningen av de 1,000 orden på olika klasser har varit
frekvensen. I stort sett innehåller alltså lista A de allra vanligaste orden,
lista B de därnäst vanligaste o. s. v. Orden i lista A har enligt
huvudlistan i medeltal frekvens 752 på 100,000, och för listorna
B, C och D blir siffrorna resp. 96, 29 och 9 på 100,000.
Frekvensprincipen har emellertid ej varit allenahärskande, utan även
andra hänsyn har tagits. Så har småskolans listor uteslutande
baserats på barnens talspråk, och för eleverna främmande ord
har tipp skjutits till klasserna 3 och 4. Även för dessa klasser
har orden sovrats efter lärjungarnas utvecklingsståndpunkt, så
att ord av mer abstrakt karaktär tilldelats lista D. Av
psykologiska skäl har orden ’far’, ’mor’, ’mamma’, ’pappa’, trots
relativt låga frekvenssiffror, införts i lista A. Där ej skillnaden
i frekvens varit alltför stor, har av pedagogiska skäl olika
böjningsformer av ett visst ord placerats på samma lista (t. ex.
’morgon’, ’morgonen’ i lista B).» T., som tydligen ej läst
ovanstående, finner att avvikelserna från frekvensprincipen »synes ha
skett utan synbar konsekvens» och förmodar, att »en förnuftigare
princip än frekvensurvalet sannolikt genom den praktiska
erfarenhetens påtryckning här gjort sig gällande». Ändå talar han på
samma sida om »den blinda statistiken». (Sid. 291.) — Då en
till synes svårare form av ett visst ord införes tidigare i
stavningslistan än en enklare, t. ex. »hela» — »hel», »kunde» —
»kunna», så beror detta i regel på att psykologiska hänsyn gått
före pedagogiska. »Hela» förekommer sålunda i Ericssons
undersökning av skolbarns uppsatser 43 ggr "på 30,000 1. ord men
»hel» endast 5 ggr, vilket tyder på att den förra formen hör mer
hemma i barnens föreställningsvärld och sålunda är lättare be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
