Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2-3 - Svante Bohman: Det personligt pedagogiska förhållandets psykologi och metodik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PEDAGOGISKA FÖRHÅLLANDETS PSYKOLOGI OCH METODIK 87
mer allvar. Genom denna ömsesidiga naturlighet i det
pedagogiska förhållandet skapas en sådan kontakt mellan lärare och
elever, där båda parter äro verksamma genom egna fria
bildningsintressen. Det ger dessutom läraren obegränsade
möjligheter att lära känna de ungas verkliga natur, vilket ju är av
största vikt för den individuella behandlingen.
Många lärare kunna mötas av stora svårigheter, när de söka
få till stånd ett gott pedagogiskt förhållande till sina elever.
Andra återigen få det från första stund liksom till
skänks-Förklaringen härtill ligger i olikheten av personliga egenskaper.
De förras personliga sätt är inte metodiskt anpassat efter de
ungas psyke, varför ingen naturlig kontakt av varaktigt slag
kommer till stånd. Hur bör då en lärare metodiskt gå till väga
för att skapa det ömsesidiga naturliga förhållandet? Han måste
upplösa den klassens solidaritetskänsla, som är riktad mot
honom själv som lärare. Och han måste vinna alla elevernas
förtroende och tillit. Realiserandet av dessa synnerligen
värdefulla mål kan ske på följande sätt.
De första intrycken man får av en person bliva vanligen
bestämmande för ens uppfattning om honom. För den skull bör
lärarens mål under den allra första tiden vara att vinna sin
klass. Hans framträdande inför klassen bör vara enkelt,
chose-fritt och vänligt. Han skall arbeta med naturlig säkerhet och
ge de unga en åskådlig upplevelse av att han går helt upp i sitt
arbete och trivs utmärkt tillsammans med dem. En sådan stark
arbetsglädje har stor förmåga att smitta eleverna. Han skall
gärna taga med humoristiska moment i arbetet. Glädjen ger
lust, vilket betyder stimulans åt den energiska viljan. Ett glatt
sinne verkar också upplösande på den reserverade och kritiska
inställning, som de unga visa gentemot nya lärare. Han bör
också tala om för eleverna, att han vill, att de skola uppträda
enkelt och naturligt och känna sig hemma. Överhuvud skola
de unga alltid ha klart för sig, vart läraren syftar med sin
undervisning och uppfostran. Det är av synnerlig vikt, att de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
