Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Hugo Tenerz: Rättskrivningen och ordfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144
HUGO TENERZ
hanget efter frekvensen plockar fram de beståndsdelar, som
förekomma oftast för att inlära dem i en lägre klass, skulle
till-lämpad i biologien leda till, att benen, klövarna och tassarna
på alla djur lästes i en lägre klass, medan genomgången av
huvudena och alla övriga kroppsdelar, som ha den oturen att
förekomma i ental, uppskötes till en högre klass. Och att
bestämma den ordning, i vilken bokstäverna böra inläras, efter
bokstavstecknens frekvens i skrift, vore lika malplacerat. Här
inser var och en det avvita med en sådan urvalsmetod, men
exakt på samma sätt resonera frekvensmetodens förespråkare
beträffande rättskrivningsundervisningen. Liksom
biologiundervisningen måste språkundervisningen respektera den konkreta
enheten, helheten, vilken här är det levande språket. De abstrakta
beståndsdelarna — framför allt funktions- och relationsorden —
ha allt sitt innehåll i sammanhanget och lösryckta därur äro
de döda. Invändningen att »även 0111 ’harv’ och ’spilta’ äro kända
begrepp för många av landets inbyggare, kommer de säkerligen
ytterst sällan till användning i skrift», vittnar om huru förf.
låtit sig hypnotiseras av frekvensens statistiska »lagar». För en
allmogeman vore det säkerligen nödvändigare att skriva dessa
ord rätt än t. ex. ordet »promenad». Men nyssnämnda ord äro
endast representanter för en stor grupp av ord, som icke funnit
sin plats i ordlistorna men som måste behandlas i folkskola
oberoende av, om det är klass 1 eller klass 4.
Förf. hänvisar till »Arbetsuppgifter». Denna lärobok är
emellertid ett konglomerat av alla tänkbara praktiska
tillvägagångssätt, som kunna påträffas i vår rättskrivningslärobokslitteratur,
varför det är att hoppas, att de oundvikliga och olyckliga
konsekvenser, vartill frekvensmetoden inbjuder och leder, av den
förståndige läraren undvikas. Men de goda resultat, som på den
vägen vinnas, bero då ej på frekvensurvalet utan på avvikelsen
från frekvensmetoden.
Jag hade, som ovan anförts, framhållit, att ordfrekvensen ej
tog hänsyn till psykologiska och pedagogiska faktorer. Detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
