Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Hugo Tenerz: Rättskrivningen och ordfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSKRIVNINGEN OCH ORDFREKVENSEN
145
bestrides av förf. med hänvisning till att t. ex. »far», »mor»,
»pappa», »mamma» trots dessa ords låga frekvens, som
hän^-för dem till klasserna 3 och 4, upptagits i listan för klass 1.
Men är inte detta ett av bevisen för att urvalsprincipen går
stick i stäv med de enklaste pedagogiska fordringarna ?
Resultatet hade säkerligen blivit ännu mera i överensstämmelse med
dessa fordringar, om frekvensurvalsmetoden helt och hållet
slopats, och detta även om urvalet gjorts enbart med ledning av
den pedagogiska och praktiska instinkten. Förf. anför: »Då
en till synes svårare form av ordet införes tidigare i
stavningslistan än en enklare t. ex. ’hela’ — ’hel’, ’kunde’ — ’kunna’, så
beror detta i regel på att psykologiska hänsyn gått före
pedagogiska.» Och vilka äro dessa psykologiska hänsyn, som
egendomligt nog stå i strid med de pedagogiska? Jo, hör och häpna!
»’Hela’ förekommer sålunda i Ericssons undersökning av
skolbarns uppsatser 43 ggr på 30,000 1. ord men ’hel’ endast 5 ggr,
vilket tyder på att den förra formen hör mer hemma i barnens
föreställningsvärld och sålunda är lättare begriplig.» Förf.
borde förstå, att exakt samma föreställning ligger bakom båda
orden och att den ena formen icke är mindre begriplig för
barnen än den andra. Olikheten är icke av psykologisk utan
av yttre språklig art och frekvensen är blott en funktion av
språkets byggnad och skoluppsatsernas innehåll — kanske mera
av läraren än av barnets psyke. Vad förf. antar vara
»psykologiska hänsyn» är återigen blott och bart statistiska. Ordet
»psykologisk» och »pedagogisk» missbrukas tyvärr alltför ofta
i den pedagogiska litteraturen.
Ett annat ex. »På psykologiska skäl beror det också», skriver
förf., »att t. ex. inte alla ’släktingar’ till ’allt’ behandlas
samtidigt. Barnen behöva lära sig stava ’alla’ och ’allt’ redan i
småskolan, men de ha ej förutsättningar att förstå t. ex. ’alltså’.»
Återigen samma misstag, att föreställningsvärlden bestämmes av
statistiken. Barnen skulle följaktligen enl. förf. ha
förutsättningar att förstå »alla» i klass 1 men »alltid» först i klass 2,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
