Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Hugo Tenerz: Rättskrivningen och ordfrekvensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÄTTSKRIVNINGEN OCH ORDFREKVENSEN
147
och skrivfärdigheten vilar, i normala fall stavar dessa ord
rätt. Tack vare dessa ords höga frekvens få de till på köpet
en oupphörlig övning och träning utan att tvenne skolår
behöver reserveras härför. Vid rättskrivning med text kan
därför uppmärksamheten riktas mera på de ords ortografi, som äro
bärare av föreställningsinnehållet. Men enligt mitt förmenande
vore en urvalsprincip, som uteslutande byggde på ordens
svårighetsgrad lika opedagogisk som frekvensprincipen.
Varför »jo» är lättare än »ja». Om nu denna mygga skall
spela någon roll i kameldansen, kan jag påpeka, att »jo» har
säkrare anknytning till barnens ljudmedvetande, då ju »ja» i
många dialekter uttalas med svävande vokal, ja, t. o. m. med
diftong, vilket ej är fallet med »jo».
Mina anmärkningar mot frekvensurvalet kunde
sammanfattas i följande:
1. »Frekvensmetoden» ger intet nytt beträffande
rättskrivningsundervisningens metod; den är blott en urvalsprincip och
som sådan är den förkastlig vid rättskrivningsundervisningen.
2. Ordfrekvensen är ingen tillförlitlig måttstock, då det gäller
att bedöma den ordning, i vilken ordens ortografi bör
inläras, därför att en statistisk gruppering av orden icke är
én pedagogisk: ord med låg frekvens men bärare av
föreställningsinnehållet äro minst lika viktiga att inlära på alla
skolstadier som enkla funktions- och relationsord.
3. Frekvensurvalet söndersmular det konkreta naturliga språket
i döda element ofta utan egen betydelse och fördelar dessa
mellan olika klasser i stavningslistor efter en för
pedagogiken och psykologien främmande princip.
4. Ordfrekvensen är inget objektivt uttryck för det praktiska
livets behov, ej heller tager den hänsyn till psykologiska och
pedagogiska faktorer vid språkinlärandet.
5. Frekvensurvalsmetoden ger ingen verklig tidsvinst vid
undervisningen, om rättskrivningen uppfattas som blott en
detalj vid modersmålsundervisningen och ej blott som själv-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
