Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Anmälningar och recensioner - Gerda Rydell: Årsböcker i svensk undervisningshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER 160
I Årsböcker n:r 53, Minnen från privatläroverk och om lärd
undervisning i hemmen m. m., har utgivaren börjat en kartläggning av
mycket ofullständigt kända pedagogiska områden. I första
avdelningen förflyttas vi till en tid, då vem som helst, som var intresserad
och ansåg sig ha kunskaper, så att det räckte till, kunde sätta i gång
med en skola och börja ta emot elever. Interiörerna är ibland otroliga.
Ett exempel. I en prästgård i Sörmland hölls »skola» för 8—10
gossar. Husets största rum, »salen», var sovrum för alla de främmande
gossarna och dessutom för sönerna. På dagarna flyttades alla
sängarna ut, och rummet var växelvis matsal och skolsal. Medan rummet
genomgick sina metamorfoser, fick gossarna »studera väderleken på
gården». Pastorn var ensam lärare, och hade han annat att göra, så
inställdes helt enkelt lektionerna, vilket inte blev så sällan.
Andra privata gosskolor synes ha varit mera fast organiserade.
Tendenser till internatskolor av engelsk typ saknades inte helt i
Sverige. En sådan var bl. a. Velanda privatläroverk i Västergötland
1816—21, där ingen mindre än filosofen Chr. Jac. Boström en tid
fungerade som lärare. Skolan höll en god kunskapsstandard och var
väl ansedd bland traktens ståndspersoner vida omkring, som skickade
dit sina söner.
Största delen av volymen upptas av dokument från flickors
undervisning i hem och skola. Den ger en rad roande och förbluffande
inblickar i de ytterst skiftande former flickundervisningen företedde,
innan det allmänna hade börjat uppfatta som sin skyldighet att ta
hand om den. Bilderna växla från de helt privata företagen, som ofta
levde under de mest primitiva förhållanden, till mera välorganiserade
flickskolor, som mer eller mindre hade normalskolan till förebild.
Officiellt förekom i dessa tidiga flickskolor ungefär samma ämnen
som i de nuvarande, men det säger sig själv, att undervisningen ofta
var lika primitiv som lokaler och organisation, om man också
försökte att hålla en viss standard. Speciellt kvinnliga färdigheter som
handarbete omhuldades särskilt i de små privata skolorna, så att man
t. ex. före jul inställde all annan undervisning för att sy julklappar.
I en liten skola, som höll till i en privatvåning på Söder i Stockholm
på 1860-talet, förekom även gymnastik, då man bl. a. slog volter över
en bom, uppsatt i eri dörröppning.
Lärarinnorna arbetade många gånger under föga avundsvärda
förhållanden. Inte bara, om de anställdes som lärarinnor i den skola, de
nyss slutat och avlönades med 25 öre i timmen, som berättas från ett
håll, utan även de seminarieutbildade lärarinnorna kunde inte räkna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
