Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4-5 - Anmälningar och recensioner - Gerda Rydell: Årsböcker i svensk undervisningshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄLNINGAR OCH RECENSIONER
155
från gamla tiders folkskola. De äldsta »minnena» ligga så långt
tillbaka som före mitten av 1800-talet, de flesta .ett eller annat årtionde
in på förra seklets senare hälft.
Ännu vid en tid, då en tio till femton år förflutit, sedan vår
folkskolestadga kom till, var skolförhällandena föga utvecklade. Ännu
fanns det gott om skolor, där undervisningen sköttes av gamla
uttjänta soldater eller andra gubbar och gummor, vilkas enda merit
bestod i att de själva kunde läsa. Innanläsning i bok och utanläsning
av katekesen var huvudämnena, ibland till och med de enda ämnena.
Barnen fick lära sig läsa i en abc-bok och fortsatte sedan med bibel
och psalmbok. Andra böcker var sällsynta. Endast en och annan
skola är så försigkommen, att man läser historia och geografi. I en
skolordning säges uttryckligen ifrån, att flickor var befriade från
geometri, historia och gymnastik, om föräldrarna inte särskilt önskade,
att de skulle undervisas i dessa ämnen.
Terminen var ofta kort; sex veckor synes ha varit en vanlig
årskurs i de små bondbyarna. Man såg genom fingrarna med om
barnens skolgång inte var alltför regelbunden, i synnerhet om de hade
lång skolväg eller föräldrarna behövde dem för arbete hemma.
Skollokal var i många fall länge de särskilda bondgårdarna, som
växelvis upplät rum för undervisningen. Lärarens lön var inte
storartad under dessa folkskolans tidigaste år. På ett ställe hade han
endast fritt vivre. Berättaren tror dock/ att han privat också fick lite
brännvin. I en annan skola hade han två kronor i veckan och
dessutom fritt vivre, men då skulle han också städa och elda skolrummet.
Många av berättarna har själva hört till de duktigaste skolbarnen
i någon sådan liten skola långt borta i skymundan och sedan
avancerat till lärare efter en kort seminariekurs. I en del fall ha dessa
gamla f. d. elever och lärare berättat för en upptecknare av yngre
generation, som nu i sin tur är lärare och har egna minnen att
förtälja. Så kan vi genom autentiska dokument följa folkskolans
utveckling genom ända till tre släktled, från »läsmostrarnas»
bemödanden med de små i en vrå av bondstugans kök fram till våra föräldrars
och vår egen tids utvecklade folkskola.
Årsböcker i svensk undervisningshistoria.
Lektor Rud. B. Halls imponerande urkundssamling av svensk
undervisningshistoria har nu överskridit femtiotalet band. Det är ett
jättearbete, uppburet av en aldrig trött energi och uthållighet, ett
arbete, vars värde för pedagogisk forskning knappast kan övervärderas.
12 — 39283. Pedagogisk tidskrift 1939- Häft. 4—5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
