Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 7 - Birger Sjövall: Historieundervisningens dilemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HISTORIEUNDERVISNINGENS DILEMMA
213
i ett föredrag, som jag för tretton år sedan höll på samma plats
som nu och vilket även föreligger i tryck jämte andra föredrag
från samma tillfälle (Köpenhamn, Gyldendal).
Vilka ha historieundervisningens mål varit? Jo givetvis flera
och förnämligast följande:
Historieundervisningen skall tillfredsställa en hos människan
förefintlig önskan att få reda på något om det förgångna,
särskilt om de egna förfädernas öden.
Ur en sådan kunskap har man också, som vår svenske
reformator Olaus Petri uttrycker sig, menat sig kunna finna »en
rät-tilse och varnagel, af hvilkom man lära måtte, vad anslag
lyckosamliga tillgå plägar och hvad som plägar illa bekomma och
lyktas med en ond af gång».
Historieundervisningen skall vidare framkalla beundran för
historiens stora gestalter och bidraga till att hos lärjungen väcka
och underhålla ett fosterländskt sinnelag.
Den skall direkt förbereda lärjungen för det moderna
samhällslivet och bibringa honom eller henne en elementär förmåga
att uppfatta och till deras orsaker och inbördes sammanhang
begripa dess väsentliga uppgifter. Den blir på så sätt ett
nödvändigt kunskaparunderlag för den medborgerliga uppfostran.
Den skall äntligen genom allt detta försöka hos lärjungen
skapa en smula historiskt sinne, eller som vår store svenske
historieskrivare Geijer någonstans säger: »Historikern ser i det
förflutna ett närvarande, tvärtom i det närvarande det förflutna
och förklarar genom det senare det förra.» Följden härav borde
bli en skärpt iakttagelseförmåga, en fördjupad bildning, en ökad
humanitet. Om den skulle nå dessa mål, kommer den också att
inverka på en människas hela livsåskådning.
Vilka av dessa mål skall läroverket, om det ej med
sannolikhet kan nå dem alla, främst ta sikte på och vilka måste det i
sådant fall skjuta åt sidan eller mera i förbigående eftersträva?
Kunna samma normer tillämpas på såväl realskola som
gymnasium ?
l6 — 39614. Pedagogisk tidskrift 1939. Häft. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
