Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Ehrenfried Lundberg: Uppfostran och undervisning i Athen under antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 2
EHRENFRIED LUNDBERG
betyder barnaledare, barnaförare i rent yttre mening, och
denne slav hade till uppgift icke att undervisa gossen utan
blott att följa honom på hans vandring till och från skolan
och på andra promenader samt tillhålla honom att i sitt
uppförande städse iakttaga den anständighet och värdighet, varpå
hellenerna och i synnerhet athenarna satte så stort värde.
På vägen till och från skolan skulle han därjämte bära gossens
skolutensilier (bokrullar, skrivmaterialier, en kithara eller lyra,
en strigilis eller badskrapa, ibland t. o. m. en boll o. s. v.),
och ingenting visar bättre den verkliga arten av förhållandet
mellan dem: pedagogens ställning var snarare en lakejs än
en informators. I den unge gossen såg han nog ofta
företrädesvis sin blivande husbonde, med vilken det gällde att
ställa sig väl, och många voro förmodligen de tillfällen, då
han fann det med egen fördel överensstämmande att se genom
fingrarna med den unge athenarens större eller mindre
snedsprång och underlåta att använda den rätt till tuktan, som
föräldrarna givit honom. Emellertid är det uppenbart, att
pedagogen i alla fall, gammal och erfaren som han var, kunde
utöva ett stort inflytande på sin skyddsling — ett inflytande
till gott eller ont. Med förbiseende härav valde många föräldrar
till pedagog icke den mest rättsinnige och bildade bland
slavarna utom tvärtom den, som visade sig olämplig för alla
andra bestyr. Vi träffa i litteraturen mångfaldiga ställen,
vilka visa, huru allmän och välgrundad missbelåtenheten med
pedagogerna var. A andra sidan skildras t. ex. i Plautus’
komedi Bacchides (en bearbetning av ett grekiskt original)
en synnerligen utmärkt, samvetsgrann och bildad pedagog,
som hjälpte gossen med läxorna. Detta senare var dock
ganska ovanligt. Däremot brukade pedagogen vara
närvarande i skollokalen och palästran och kunde då utöva ett
visst inflytande på sin skyddsling. Med inträdet i
epheb-åldern blev ynglingen befriad från pedagogens uppsikt, eller
också antog denna då en annan karaktär. Vanligen voro peda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
