Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Ehrenfried Lundberg: Uppfostran och undervisning i Athen under antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING I ATHEN UNDER ANTIKEN 239
gogerna barbarer, d. v. s. icke hellener, och deras grekiska
var i följd därav föga välklingande för den infödde athenarens
fina öra.
Att en gosse undervisades i hemmet av en privatlärare,
förekom men hörde utan tvivel till undantagen. Det vanliga var,
att han skickades till någon av en elementarlärare hållen skola.
Vår kunskap om dessa skolors organisation är tyvärr mycket
ringa. Lokalen synes i äldsta tider ha bestått av ett enda
rum, och undervisningen i de olika ämnena bestreds då av
en enda lärare. Om skillnaden i ålder och utveckling mellan
lärjungarna var stor, måste väl läraren ägna sig än åt
nybörjarna, än åt de mera försigkomna, och däri ha vi ju ett
frö till klassindelning. Huru stort antalet elever i varje skola
var, känna vi icke, men från andra orter än Athen nämnas
fall av verklig överbefolkning i skolor. Troligt är väl, att
sådan, mer eller mindre ofta, förekommit även i denna stad,
och detta gör det sannolikt, att de olika klasserna voro
fördelade på olika rum, varav åter måste följa, att skolans ägare
och föreståndare måste ha vid sin sida en eller flera
med-lärare, som han avlönade. A andra sidan veta vi säkert, att
somliga lärare icke alls hade någon skollokal utan sutto med
sina lärjungar på öppen gata eller i en öppen hall vid något
torg. Skolrummen voro i de allra flesta fall mycket enkelt
inredda. Bänkar för eleverna, en stol, TcafreSpa, för läraren
och litet nödvändig undervisningsmaterial, det var
förmodligen allt. Skrivtavlan var vit. Det erforderliga bläcket eller
snarare tuschen bestod läraren. Aischines, Demosthenes’ store
motståndare, hjälpte såsom gosse sin far, som var skollärare,
bl. a. med att riva tusch och sopa skolrummet. Ehuru det
ej fanns någon stadga eller plan för undervisningen, synes
dock en bestämd och troget fasthållen praxis därvidlag ha
utbildat sig, och sannolikt rådde en ganska stor fasthet,
enhetlighet och kontinuitet i fråga om undervisningens gång och
de olika ämnenas metodik.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
