Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Ehrenfried Lundberg: Uppfostran och undervisning i Athen under antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
EHRENFRIED LUNDBERG
föredrag över allehanda ämnen, mest filosofiska och retoriska.
— Några nya skolämnen tillkommo under loppet av det fjärde
och tredje århundradet. På Alexander den stores tid
upptogs teckning i goss-skolorna, enligt uppgift på initiativ av
Pamphilos, som var huvudman för målarskolan i Sikyon.
Gossarna fingo nu lära sig att teckna med griffel eller pensel
på tavlor av buxbom. Antagligen var det endast
konturteckning, som lärdes i skolorna; detta antagande synes ha
ett stöd även däri, att den sikyoniska målarskolan lade
synnerlig vikt vid teckning på bekostnad av färgbehandlingen.
Vid ungefär samma tid började geometri att läsas i skolorna,
dock endast av de mognare gossarna. Emellertid berättas
det, att en början därtill gjorts redan i det femte århundradet,
men att Sokrates ville ha undervisningen däri inskränkt till
ett minimum, vilket skulle bestämmas av hänsyn till det
praktiska livets krav. Helt annan var uppfattningen av geometrins
betydelse under det fjärde århundradet; med kraft framhålla
filosoferna då dess förståndsbildande och tankeskärpande
förmåga. Geometrin trädde sålunda i viss mån i logikens tjänst.
Enligt Plato borde även astronomins, d. v. s. den matematiska
geografins, elementer meddelas i skolorna, till en början mera
under lekens form men sedan efter en allvarligare metod ända
till ungefär aderton års ålder. Om denna maning blivit följd,
är ovisst. Ty den krassa åskådning, som man så ofta möter,
att intet bör läras i skolan, som icke är av direkt, påtaglig,
för alla skönjbar nytta i det praktiska livet, den är icke ett
barn av vår materialistiska tid, den levde och frodades redan
under antiken, om den också ej då uppträdde med samma
självsäkra övertygelse om egen ofelbarhet som nu.
Den musiska (grammatisk-musikaliska) undervisningen hade
till mål själens utbildning; kroppens utveckling till styrka och
smidighet var syftet med de gymnastiska övningarna. Väl
är det sant, att dessa i Athen ej intogo samma allt behärskande
ställning som i Sparta, den kraftiga militärstaten, där de satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
