Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Ehrenfried Lundberg: Uppfostran och undervisning i Athen under antiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING I ATHEN UNDER ANTIKEN 247
med varandra en spetsig vinkel bildande rör, var sålunda
både med hänsyn till utseende och klangfärg vida skild från
den moderna. Aristoteles berättar emellertid, att trots allt
detta flöjten vann insteg i skolorna efter perserkrigen och
t. o. m. blev i hög grad populär. Men detta blev av kort
varaktighet, i det att den åter förvisades från
skolundervisningen före eller under det peloponnesiska kriget (431—404),
vartill den tongivande Alkibiades lär ha givit signalen. Sedan
var flöjtspelet huvudsakligen förbehållet auleter och hetärer,
som yrkesmässigt utbildade sig däri, och om vi på en eller
annan vasmålning från denna tid möta flöjtblåsande ynglingar,
må detta ej tillmätas alltför stor betydelse; något
undervisningsämne i de vanliga skolorna var flöjtspelet då ej längre.
Om undervisning i sång i skolorna sakna vi närmare
kännedom. — En mellanställning mellan musik och gymnastik
intog orkestiken eller dansen. Dansen hos hellenerna tjänade
väsentligen religiösa syften och hade i överensstämmelse
därmed en religiös-etisk prägel. Den bestod i en ädel, värdig
och avmätt gång, beledsagad av behagfulla och strängt
rytmiska rörelser av armarna och överkroppen, och var intimt
förbunden med sång eller musik. En sådan dans i enklare
form fick barnet lära sig redan i hemmet. Men var det fråga
om mera invecklad och konstmässig dans, sådan som förekom
t. ex. vid de stora festerna till gudarnas ära, då anlitade man
särskilda danslärare.
Detta var all den musiska utbildning, som meddelades i
Athens skolor under den klassiska tiden. Skolgången slutade
vid inträdet i pubertetsåldern, sålunda ungefär vid sexton års
ålder. Den, som ville skaffa sig mera kunskaper, var
hänvisad till åhörande av solisternas föreläsningar, vilka togo sin
början i det femte århundradet f. Kr. Men dessa voro, i
motsats till den låga avgiften i skolorna, tillgängliga endast mot
erläggande av en mycket dryg betalning. Dessa föreläsningar
bildade icke någon organisk enhet utan voro snarare fristående
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
