- Project Runeberg -  Pedagogisk tidskrift / Sjuttiofemte årgången. 1939 /
253

(1903-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Ehrenfried Lundberg: Uppfostran och undervisning i Athen under antiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UPPFOSTRAN OCH UNDERVISNING I ATHEN UNDER ANTIKEN 253

dugande medborgare, som kunde gagna staten i krig och i
fred, såsom ämbetsman och såsom enskild person. Däremot
var varje fackbildning, varje specialisering i studierna
utesluten, något som sammanhänger med hellenernas saknad av
högre yrkesklasser i modern mening.

Någon egentlig undervisning för flickor i Athen fanns icke.
Hemmet var kvinnans enda verksamhetsområde, hon
betraktades som en varelse av lägre art än mannen. Vad skulle
då flickskolor tjäna till? Läsa och skriva fingo flickorna i
många fall lära sig till husbehov av mödrarna eller
vårdarinnorna, i andra fall fingo de sakna även dessa elementära
kunskaper. Visst kunde också flickor få höra en eller annan
saga förtäljas om Greklands gudar och heroer, visst kunde
en eller annan homerisk sång nå även jungfruns öron, och
hon kunde sålunda få en tunn fernissa av bildning; men det
var så föga hon fick lära sig, att intresset blott väcktes utan att
tillfredsställas, att fantasin retades utan att näras. Somliga
fingo nog litet undervisning i sång och musik också, så att de
kunde sjunga enklare sånger och därvid ackompanjera sig
själva på lyra. Kitharist-skolor för flickor funnos väl i senare
tider, men dessa besöktes blott av blivande hetärer. Det är
belysande för livet i Athen, att dess mest bildade kvinnor
voro hetärer. Dessa levde under friare förhållanden än de
ärbara, som voro alldeles avstängda från all beröring med
främmande män; hetärerna däremot kunde i otvunget
umgänge med män utveckla sina själsanlag och tillägna sig en
ganska vidsträckt litterär och musisk bildning. Duktiga voro
däremot de athenska kvinnorna i allehanda kvinnliga arbeten,
såsom att sy, sticka, spinna och väva. Det var naturligtvis
i hemmet, som de inhämtade sina färdigheter även i dessa
stycken.

Mot hela detta system höjdes dock röster från högt
upplysta mäns sida. Så har Plato i sin bok Lagarna yrkat på
särskilda skolor för kvinnlig ungdom med undervisning i de

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 14:56:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pedagtid/1939/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free