Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 8-9 - Sven Björklund: Kursverksamheten vid Stockholms Högskola och lärarutbildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KURSVERKSAMHETEN VID STOCKHOLMS HÖGSKOLA 257
kunniga fått erfara, huru svårt det varit att slira upp ur all
gammal slentrian och finna nya vägar. För den, som vill skapa sig
en levande uppfattning om vilka komplicerade problem, som
genom detta betänkande blivit utredda, kan man blott
rekommendera Hugo Swenssons »Paul Hoffman — läroverksadjunkt»
till förnyad läsning. I detta sammanhang kunna endast några
antydningar göras.
Som bekant förmedla de svenska universiteten och högskolorna
inom den humanistiska fakulteten huvudsakligen endast en
vetenskaplig utbildning. Sedan gammalt har man ansett, att
läroverkslärarna först och främst skola vara vetenskapligt
meriterade. En lektor vid ett läroverk eller seminarium har också i
de flesta fall filosofie doktorsgrad. För en adjunktsbefattning
fordras visserligen endast en magisterexamen eller filosofie
ämbetsexamen, som den också kallas, vilken emellertid ej
väsentligt skiljer sig från fil. kand.-examen annat än i kombinationen
av ämnena. Dessa examina äro visserligen förberedande, men
vetenskapligt betonade examina, och den vetenskapliga
orienteringen understrykes ofta genom att många magistrar fortsätta
sina studier till licentiatexamen, vilken är att betrakta som en
ren vetenskaplig merit, men som likställes med flera terminers
erfarenhet som utövande lärare. Den enda förefintliga
pedagogiska utbildningen vid högskolorna är en obligatorisk kurs i
pedagogikens historia och psykologi, vars karaktär flitigt
diskuterats. Om dess obetydliga värde för utövandet av det
kommande kallet ha dock de flesta varit eniga. En omläggning av
denna kurs har visserligen visat sig kunna väcka intresse för
pedagogiska och psykologiska frågor hos blivande magistrar,
vilket säkerligen är något i och för sig att eftertrakta. Det är
naturligtvis även önskvärt, att en magister förutom övriga
teoretiska kunskaper i resp. undervisningsämnen även har ett visst
minimum teoretiska kunskaper om under vi sandets konst. Den
roll denna kurs spelar för formandet av den levande
lärarper-sonligheten är emellertid säkerligen ringa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
