Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Wallin: Arbetsbelastningen i de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETSBELASTNINGEN I DE ALLMÄNNA LÄROVERKEN 28/
avhjälpande av det överklagade onda föreslår han bl. a. följande
åtgärder: i) antalet samtidigt i en klass lästa ämnen inskränkes,
2) undervisningen i språk i skolans nedre klasser inskränkes,
3) undervisningen sammanslutes kring huvudämnena på varje
linje, 4) de skriftliga arbetena göras färre, 5) fordringarna i
avgångsexamen inskränkas, 6) de egentliga lärotimmarnas antal
minskas.
Dessa reformer vunno också beaktande i 1878 års
läroverksstadga, men redan år 1882 tillsattes en stor kommitté för
behandling av läroverksfrågan. Som bilaga till denna kommittés
utlåtande var fogad en av professor Axel Key utarbetad och även
i utlandet mycket uppmärksammad redogörelse för den
hygieniska undersökningen (1885), vilken bl. a. innehåller mycket
ingående uppgifter om och beräkningar av arbetstiden för
lärjungarna vid allmänna läroverken. Sedermera ha dylika
uppgifter om arbetstiden meddelats i 1899 års läroverkskommittés
betänkande för läsåren 1899—1902 och i skolkommissionens
betänkande för läsåret 1918—1919. I tidning för Sveriges läroverk
har läroverksadjunkten E. Wetterwik 1928 sammanfört
årsredo-görelsernas uppgifter om läxöverläsningstiden läsåret 1927—
1928. Jag har här blott genom några exempel velat visa, att den
fråga, som nu varit föremål för d:r Herlitz’ undersökning, är
en mycket gammal och ofta debatterad fråga.
I första avdelningen av sin undersökning behandlar d:r
Herlitz frågor rörande arbetsdagens verkliga längd, skolarbetsårets
längd och uppdelning, skoldagens indelning, skolvägens längd,
förekomsten av läxhjälp utanför hemmet, underbetygsfrekvensen
och kvarsittarefrekvensen. Som material för undersökningen har
han huvudsakligen använt uppgifter och besvarade frågor från
målsmän till lärjungar i olika skolor avseende läsåret 1937—1938.
40,000 målsmän ha tillfrågats, och svar ha ingått från 21,509.
Beträffande de högre skolorna motsvarade de inkomna svaren
ungefär 20 å 25 % av totalantalet elever i dessa skolor. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
