Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Harald Wallin: Arbetsbelastningen i de allmänna läroverken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
HARALD WALLIN
ning. Man får ej heller förbise, att läkarna, till stor del även
skolläkarna, mest komma i beröring med och få erfarenhet av de
klenare lärjungarna och av dem, som av en eller annan anled-"
ning ha svårt att följa med; »hälsan tiger still».
Som ytterligare stöd för vad jag här anfört, vill jag meddela
följande utdrag ur årsberättelsen för läsåret 1937—1938 från
dåvarande skolläkaren vid högre allmänna läroverket i Karlskrona,
förste provinsialläkaren P. G. Olsson: »I stort sett anser jag
mig på grund av min tjugoåriga verksamhet som skolläkare icke
kunna biträda den av vissa skolläkare uttalade uppfattningen, att
skolarbetet i nuvarande tid ställer alltför stora fordringar på
lärjungarnas fysiska och psykiska prestationsförmåga.–-
det torde med skäl kunna ifrågasättas, huruvida ej dessa
skolläkare göra sina allmänna uttalanden med ledning av iakttagelser
på enstaka elever, som fysiskt eller psykiskt icke hålla
genomsnittsmåttet och som helst till såväl egen som kamraters och
undervisningens fördel borde utmönstras ur elevskaran. Sådana
elever saknas nog icke i något läroverk men böra ej få bestämma
arbetstakten.»
Det är emellertid mycket svårt att avgöra, i vad mån skolan
kan anses bära skulden till att en del lärjungar ansträngas mera
än vad som anses nyttigt och nödigt. Ej sällan beror det på att
lärjungen i fråga har så svag hälsa, att snart sagt vilket
regelbundet arbete som helst skulle framkalla överansträngning, eller
också på att han har så små förutsättningar för att kunna följa
ett normalt skolarbete, att det härför erforderliga hemarbetet blir
alltför betungande. En ännu vanligare orsak till
överansträngning är nog lärjungarnas ambition och strävan efter att erhålla
så höga betyg som möjligt. I vår tid, då konkurrensen om
platser i förvärvsarbetet och om inträdet till högre
utbildningsanstalter är så hård, driver kampen för tillvaron de unga att söka
få högsta möjliga betyg, och denna strävan understödes ofta nog
av föräldrarna. Som belysning härav vill jag meddela, att
vårterminen 1938, d. v. s. det läsår d:r Herlitz’ undersökning av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
