Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Alf Nyman: Barn som teologer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3T4
ALF NYMAN
det vara detta, Rousseau befarar och som gör honom till en
svuren motståndare av den förtidiga undervisningen i religiösa ting.
Ty av den renade och vid avpassad ålder meddelade invigningen
i sådana åmnen är författaren av »Den savoyardiske prästens
bekännelser» en varm och oskrymtad vän.
2.
Det är välbekant, att Jean-Jacques Rousseau förskaffade sig
fiender bland kyrkans män genom detta reformkrav.
I denna punkt räknar emellertid Emiles mästare
meningsfränder bland Europas bästa huvuden. Man kan särskilt nämna
Immanuel Kant och S0ren Kierkegaard — av vilka allra minst den
senare kan misstänkas för någon personlig kristendomsfientlighet
eller »rationalism». I »Afsluttende uvidenskabelig Efterskrift»
har sålunda den danske samvetsmystikern fäst uppmärksamheten
på farorna av den stränga religiösa uppfostran och uttalar därom
bl. a.: »At tylde Christendom i et Barn läder sig ikke gj^re, thi
det gjselder beständigt, at ethvert Menneske kun fatter hvad han
har Brug for, og Barnet har ingen afgj0ren.de Brug for
Christen-dommen.» I pragmatisk anda betonas därmed visserligen närmast
svårigheten att inympa kristna tänkesätt på barnmentaliteten. I
flertalet fall är det som att slå vatten på gäss: de rista det av sig!
Men Kierkegaard uppmärksammar också vådorna vid ett sådant
förfarande, då ympämnet verkligen slår an, och betonar: »En
streng christelig Opdragelse i Christendommens afgjjzfrende
Be-stemmelser er et meget voveligt Foretagende; thi
Christendom-men gj0r Msend, hvis Styrke er i deres Svaghed, men i sin hele
alvorlige Skikkelse, hvis man kuer Barnet ind i den, gj^r den i
Almindelighed h0jst ulykkelige Ynglinge. Den sjeldne
Und-tagelse er et Lykketraef.» Och i »Synspunktet for min Forfatter
Virksomhed» utfaller omdömet avsevärt hårdare. Där betecknas
barnuppfostran i den stränga kristendomens anda såsom
»men-neskelig talt afsindig» (S. V., XIII, sid. 564).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
