Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10 - Alf Nyman: Barn som teologer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BARN SOM TEOLOGER
315
Onekligen är detta ord av en skarpare sälta än Jean-Jacques
Rousseaus — tillika fällda av en religiös tänkare, som blodigt
nog på sig själv hade erfarit vådorna och tragiken av en sådan
uppfostran. Men ehuru uppgörelsen i Emiles 4: de bok
övervägande riktar sig på de teoretiska vrångbilder, barnsjälen danar
sig av de religiösa grundföreställningarna, är Rousseaus
vidräkning salt, även den. Den har heller icke mist sin sälta. De
nutida barnpsykologerna och religionspsykologerna stå på samma
linje. Vidgade erfarenheter från skolundervisningen och
omfattande psykologiska rundfrågor ha givit vid handen, att den
teckning, den store uppfostringsteoretikern lämnat av barnens
religiösa föreställningsvärld, alldeles icke är överdriven, liksom att
den största varsamhet och takt här är av nöden. Man ser detta
redan av Stanley Halls, J.-B. Pratts och James Sullys
iakttagelser. Man finner det ännu mera av de barn-enquéter, Leuba och
Henri Clavier föranstaltat. För den, som med uppfostrarens,
psykologens eller kunskapsteoretikerns intressen tager befattning
med detta material, erbjuder det ett ömsom beklämmande,
ömsom förtrollande men i alla händelser ytterst tankeväckande
studium. Att begrunda det är att nolens-volens föras till insikt 0111
den förtidiga religionsundervisningens vanskligheter, sådana dessa
tett sig redan för Rousseaus och S0ren Kierkegaards ögon.
I sina »Studies of childhood» (London 1896) betonar sålunda
Sully, huruledes barnet i sina merendels patetiska ansträngningar
att tillgodogöra sig meningen av vad religionsundervisningen
bibringar det, skrider till verket »in his characteristic
matter-of-fact-way». Det återför sålunda de »abstrusa symbolerna» —
Sul-lys omdöme — till den alldagliga erfarenhetens termer och
uttryck. Därav härleder sig enligt den engelske psykologens
mening den »oförtäckta materialism», som utmärker barnets
teologiska fantasier. Hos vilken nyare religionspsykolog och
barnforskare man än tager stickprov, får man förnyade bekräftelser
på samma grovt förtingligande och förmänskligande
uppfattning-av det gudomliga. Enligt Stanley Halls iakttagelser föreställde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
