Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Henrik Petrini: Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
HENRIK PETRINI
T. ex. (s. 394): Förenta staterna är rikt strider mot
kongruensregeln, Förenta staterna äro rika är vilseledande, skriv då istället
— efter ett berömt mönster! — »Förenta staternas land är rikt.»
Upplysningsvis må här meddelas att ingen svårighet uppkommer
om man skriver namnet riktigt. Landet i fråga heter Förenta
Staterna.
8. Statsrådet är piggt o krytt.
I vissa fall då en konstruktion efter reglerna värkar »krystad»
eller »stötande» måste man tillgripa annat uttryckssätt, medan
andra regler inte är fullt så tabu utan medger en konstruktion
efter betydelsen: »Hovrättsrådet är utgången». Detta medgivande
torde ha utvärkats av den bekanta frasen: statsrådet är piggt och
krytt. Är dä nödvändigt att dä av hr W. så omhuldade
Grönköpings Veckoblad ska ta opp Söndags-Nisses mantel o
åstadkomma en uppmjukning av reglerna i andra fall också? Här är
dä bara skriftspråket som inte räcker till, däremot »låter
talspråket gärna så snart som möjligt betydelsen råda, varigenom en
formell inkongruens uppstår. . . . Men i vårdat skriftspråk stöter
dylik inkongruens.» Man frågar sej nu: varifrån kommer alla
dessa disparata regler som gör språket oanvändbart utan
besvärande omskrivningar i en del fall, o varifrån har de fått sin
stora auktoritet som gör att de kräver ovilkorlig lydnad —
o blir åtlydda? Ser man efter så är argumenteringen altid
densamma: reglerna är grammatiska, o brott mot dem värkar
»stötande» på »många äldre svenskar med fint språköra» (s. 251),
»ett mera granntyckt språköra» (s. 260), »fint språköra» (s. 298),
»känsligt språköra» (s. 296), »kräsen språkkänsla» (s. 294),
»finare språkkänsla» (s. 295), »många» (s. 349), »en noggrann
språkkänsla» (s. 399), »känsligt öra» (s. 421), »ett för uttryckets
jämvikt känsligt språksinne» (s. 462)., »språkmannen» (s. 719),
»den språkkunnige» (s. 723).
Meningen är altså att almänheten ska blint lyda en icke när-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
