Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3-4 - Henrik Petrini: Om språkriktighet - Valter Fevrell: Ståndscirkulationen och bottenskoleproblemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM SPRÅKRIKTIGHET
105
har gjort att vi får dras med två språk istället för ett. Dä är på
grund av denna oriktiga syn på språket hos de lärda som vi nu
står där vi står, o klyftan mellan talspråk o skriftspråk ökas
alt-mer tils bristningen kommer, för en reform måste komma, ju
förr dess bättre, då »normalprosan» förvisas till de sälla
jaktmarkerna, o ett hyfsat talspråk träder fram i skriften istället. Vill
man se hur galet dä nu är har man bara att läsa högt ur en
tidning o försöka »transponera» skriftspråket omedelbart till
talspråk. Styckevis går dä bra men snart blir dä stopp.
»Högtidsdräkten», som hr W. kallar normalprosan för, visar sej vara inte
bara urmodig, utan den är också urväxt o illa sydd av forntidens
skräddare. Vår tid trivs bätre i vardagskläder än i gamla
teateruniformer.
Ståndscirkulationen och bottenskolproblemet.
Av Valter Fevrell.
I.
Ståndscirkulation innebär, som bekant, att människorna i
samhället bli medlemmar av det ena eller andra ståndet, icke på grund
av börd eller ekonomiska villkor, utan blott efter sin lämplighet
för en viss arbetsuppgift och sin begåvning, och alltså efter de
intellektuella, moraliska och fysiska kvalifikationer, de äga. I
fråga om medborgarnes utbildning, placering och befordran inom
olika yrken bör därför skipas full rättvisa, vilket förutsätter ett
beaktande av de påtagliga olikheter, som finnas dem emellan.
Den, som under Antiken först påyrkade en ståndscirkulation,
var Plato. Han ville dess stränga och radikala genomförande i
sin idealstat. Under 1600-talet har en Comenius velat
förverkliga något av denna idés syfte genom ett enhetsskolsystem, en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
