Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6 - Albert Lilius: Om kamratlivet i skolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i6o ALBERT LILIUS
Indirekt ha en del av dem framgått ur det tidigare sagda. Ett
utomstående barn saknar vanligen en eller flere av de egenskaper
som betinga ledarförmåga. En orsak vill jag här särskilt
framhålla, ehuru den antytts redan tidigare. Skjutna åt sidan,
föraktade, hånade bli ofta de barn, som i något avseende starkt
avvika från den vanliga typen. Det kan vara nog, att man bär
kläder av ovanligt snitt eller att man talar en annan dialekt än den
stora massan av kamrater, eller att man är bortkommen i
lekarna. Den, som under småbarnstiden varit mycket ensam eller
mycket med vuxna får en särprägel, som andra barn sällan förmå
uppskatta. Undantag ges. Ett barn, som käckt håller på sin
egenart, vinner stundom ledarställning. Detta gäller kanske
främst i fråga om högre skolstadier. Även i andra avseenden
gestaltar sig kamratlivet olika på olika åldersstadier. I stort sett
bli gruppbildningarna under den tidigare skolåldern år efter år
allt fastare. I lekarna blir man alltmera medveten om ett
gemensamt mål, vars uppnående ställer krav på varje enskild
deltagare. Lekfördärvaren dömes strängare än förr. Också i fråga
om skolarbetet förete elva, tolvåringarna i stort sett betydligt
ökade förutsättningar för samverkan. Men ungefär i denna
ålder yppa sig individualistiska separeringstendenser av tidigare
rätt okänd art. Barnet upplever en sällsam inre oro, upplever
förebud till själsliga jordskalv som stå i samband med
könsmognaden. Barnet känner inte igen sig självt, börjar grubbla
över sig självt. En elva års flicka skrev:
Alla de bittra tankar, alla de bittra ord
Som jag så ofta tänkt eller sagt
Komma till mig, mig oåtspord
Med en förunderlig makt.
Aldrig jag kan dem behärska.
Alltid, alltid uppå min stig
Våldsamma andar härska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
