Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 i
raliska förbättring, och detta med så mycket större
sorgfällighet ju mera han deraf visar sig vara i behof,
att föra honom af fri öfvertygelse till sedlighet, att
sålunda med roten söka upprycka det onda och der-
igenom, sa vidt ske kan, äfven åt samhällets laglydige
medboi gare bereda en garanti för den bestraffades
framgena benägenhet att lemna andras rättssfer okränkt.
Måste således staten, enligt sin sedliga idé (och
icke sasom en blott beräknings- eller klokhets—åtgärd),
afse äfven straffets subjektiva moment, så måste den
gifva straffet en sådan inrättning, att denna subjektiva
syftning möjliggöres. Detta är ock Penitentiärsystemets
princip i afseende på fängelsernas anordnande och fån-
gens behandling. Derföre gör det till sin uppgift dels
att aflägsna allt, som utifrån kan gifva näring åt fångens
onda böjelser eller föra den, som tagit blott de första ste-
gen på brottets väg, ännu längre fram på densamma,
dels att genom afbrott i den brottsliges onda vanor
och tillfälle till ostörda betraktelser öfver hans förflutna
lif, göra honom arbetet till ett behof, hvars uppfyllande
han i de flesta fall sjelf enträget äskar, dels slutligen
att genom undervisning, der så behöfves, genom upp-
maning och väckelse föra honom till medvetande af sin
skuld, till ånger, samt gifva hans vilja och tänkesätten
nglning till det goda och bringa denna rigtning till sin
sanna utbildning, —■ att sålunda vända straffet, med
allt dess onda, för honom till det bästa } hvarigenom
äfven vederfares honom hans rätt såsom förnuftsväsen.
Då sjelfva naturen af denna bättring fordrar, att den
sker genom den brottsliges fria sjelfbestämning, och
straffets objektiva moment, den objektiva vedergällnin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
