Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Straffrättstheorien och Penitentiärsystemet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
gen, bibehålies såsom det reglerande principet, samt
strafftiden således icke beror af bättringens möjliga
uteblifvande eller fulländning, så kan penitentiärbehand-
lingen (om den ock i det afseendet har arten af ett
tvång, alt straff-fången måste underkasta sig den yttre
ordning, som denna behandling förer med sig) skäligen
icke sägas vara ett kränkande af den brottsliges sub-
jektiva frihet. För ingen kan dess uppfostran i högre
mening här i lifvet sägas vara afslutad, och allraminst
för den, som genom brottet så tydligen ådagalägger
motsatsen.
Vi komma nu till den frågan: när kan straffets
subjektiva moment, således penitentiärbehandlingen, an-
ses vara satt, vara framkallad af det objektiva momen-
tet? Enligt Wirths 4) och efter honom Köstlins m. fl:s åsigt,
skulle denna behandling först vid en hög grad af brotts-
lighet böra inträda. Denna mening står likväl icke i
full harmoni med deduktionen af statens förbindelse alt
afse straffets subjektiva sida. Äfven för en lägre grad
af brottslighet måste den sanning hafva sin giltighet
och tillämpning, att det rättas verklighet icke i sin fulla
mening återställes förr än det orätta äfven i den brotts-
liges tänkesätt blifvit negeradt genom hans fria sjelf-
bestämning. Liksom vi i fråga om straffets qvanlitet
(efter Hegel) lånat ur civilrätten begreppet värde, så
kunna vi med skäl jemföra den till straff dömde med
4) "Nar wenn das Subjekt in seiner Handlung eine so ehrlose
Gesinnung dargethan hat, dass allein noch unmittelbar empfindliche
Reagentien demselben eine Strafe seyn könuen und als wirksam er-
scheinen, darf mit ibnen der Zweck der Besserung hervortreten”,
Wirth II: 324. Jfr 328.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
