Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Oscar Magnus Benzon, A. M. (O. M. B., Oscar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-23-var en medfödd sjuklighet, ett art från
hans morfar, som lär varit en i andligt
afseende abnorm företeelse. Benzon hade
annars haft en lysande bana framför sig.
Hvarhelst han kom, gjorde han sig
genom sitt öppna, vinnande, från all
falskhet och dolskhet fria väsen omtyckt, och
den ovanliga grad af personlig magnetism,
som han besatt, tycktes draga allas
hjertan till honom. Han var en briljant
talare, som mer än de flesta förmådde
hänföra sina åhörare, vare sig han från
predikstolen uttalade bibelordet eller vid
festliga tillfällen tolkade dagens
betydelse. Den första predikan som någonsin
hållits i Palo Alto, hölls af Benzon. Han
var en af våra förnämsta skalder, och
hans poesi röjde städse samma
hjertegodhet och innerlighet som hans tal och för
öfrigt hela hans umgängelse. Hans
lifsåskådning var optimistens. Trots allt,
som kvalde hans sinne, blickade han med
förtröstan mot något ljusare stundande.
På flera ställen i hans poem finna vi
uttryck, tydande derpå. Så i slutorden till
poemet “Till min krossade spegel”:
Snart, när mitt öga brustet är som ditt,
Och vandringsstafven är till spillror
vorden,
Och själen, evigt lösgjord från sitt fängsel,
På andra sidan grafven vunnit har
Gestalt och form, i lifvets silfvervågor
Jag bada får mitt skumomhöljda väsen
Och spegla se’n min bild i ljusets källa
Samt i förstådda syskonandars ögon
Se hjertats kärlek, ren, oegennyttig,
himmelsk.
Aldrig var han sarkastisk eller elak.
Han kunde väl gissla dårskap och flärd,
men det skedde ej med gliringar och
pikar. All hans poesi vittnar om godt
lynne, äfven då han slår an en vemodsfull
sträng, såsom i hans “Sång till
ensamheten,” der han ger sin trånad luft i dessa
ord:
och
Ack, ljufva ensamhet, min känslas verld,
Hos dig allen’ mitt hjerta finner hvila.
Städs’ under lifvets myckna bjefs
Jag längtar ock att hän till dig få ila,
flärd
Få krypa tätt intill ditt modersbröst,
Der kvalen skingras för din änglaröst.
O, jag är trött af jägtande bestyr,
Jag vill ej ge mig ut i vimlet längre.
Man brådskar, äflas, — och jag blir så yr,
Och lifvet der käns hvarje timme trängre.
Hos dig, hos dig! Jag annat ej begär;
Hos dig förnöjd, fullkomligt nöjd jag är.
Redan vid universitetet hade Benzon
hunnit göra sig bemärkt och hade mer än
en gång hedrats med uppdrag, som ställde
honom, den fattige svenske prestsonen,
framom alla hans hundratals rika
amerikanska kamrater. Hans hufvudstudium
var tyska språket och literaturen, och
hans magisteraf handling vittnade om
grundliga insigter och stor begåfning som
kritiker. Han skref flera poem på tyska.
Sina svenska poem hade han mestadels
publicerade i Vestkusten; några också i
Augustana-studenternas årskalender
Balder, i hvilken han bland annat
offentliggjorde en utomordentligt väl utförd
engelsk öfversättning af Stagnelii dikt
“Martyrerna.” Benzon hann icke att
åstadkomma mycket i literär väg, men
allt, hvad han skref, är fullödigt. Hvarje
poem af honom är en äkta perla. Ädla
tankar och smekande form känneteckna
hans dikter. Det är också svårt att göra
ett urval bland dem, — så jemngoda äro
de. Här följa ett par:
KÄRLEK.
Hvad är den gudamakt, som stilla
sänker
Sig ned till jorden, till oss menskor här;
Som skapar sorgen, och som sorgen
dränker;
Som gör, att lifvet värdt att lefva är?
Hvad är den kraft, som, hvar den fins,
sig röjer
Så omotståndlig, men så ljuf likvisst ;
Som gör,
gör, att själen sig till himlen höjer,
Och hjertat finner, hvad det tycks ha
mist?
Det kärlek är. Allt annat intet väger.
Han gör det hjerta varmt, som förr var
kallt.
Han omgestaltar allt, hvad anda eger,
Gör allt till intet och af intet allt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
