Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - August Hjalmar Edgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
42-sedd den 9 aug. att leda fästningsarbetena
vid Yorktown; sökte och erhöll afsked ur
Förenta Staternas tjenst den 18 okt. 1863.
For derpå till Sverige, der han utnämdes
till underlöjtnant vid Vermlands
regemente i febr. 1864; besökte 1867-8
Tyskland och Frankrike för språkliga studier
och var hela läsåret anställd som lärare i
tyska och engelska vid en skola i S.
Quentin. Den 6 juli 1869 utnämdes han
till adjutant vid Vermlands regemente,
hvarifrån han i aug. 1870 erhöll afsked. I
juni 1871 blef han vid Cornells universitet
i Nordamerika bachelor of philosophy;
undervisade under åren 1871-2 i franska
och tyska vid Ithaca Academy och
Riverview Military Academy, blef filosofie
doktor vid Yales universitet 1874 och samma
år docent derstädes i franska, hvarjemte
han biträdde vid undervisningen i
sanskrit. Förestod 1878-9 en profession i
sanskrit och linguistik vid Yales
universitet. Reste 1880 till Sverige, blef docent
i sanskrit vid Lunds universitet och
undervisade under vårterminen 1887 i
engelska och franska vid Lunds privata
elementarskola; studerade under sommaren
Zendspråket vid universitetet i Berlin och
erhöll 1883 Norbergska priset i Lund för
en fransk afhandling; utnämdes i dec.
1884 till professor i sanskrit och lefvande
språk vid statsuniversitetet i Nebraska;
föreläste nnder somrarne 1886-8 sanskrit
och jemförande språkforskning vid
Chautauqua-universitetet; besökte för
språkliga studier Mexico sommaren 1889 och
blef i nov. 1890 professor i nyeuropeisk
linguistik, germaniska språk och sanskrit
vid Göteborgs högskola, hvars rektor han
blef den 13 juli 1891. Två år senare
antog han kallelse till professor i romanska
språk och sanskrit vid statsuniversitetet i
Lincoln, Neb., der han lemnat hem och
annan egendom, som fordrade personlig
tillsyn. Edgren är ledamot af flera
amerikanska lärda samfund, äfvensom af
kongl. vetenskaps- och
vitterhetssamhället i Göteborg, och är vår
svensk-amerikanska nationalitets lärdaste
språkkännare.
Som författare har han utöfvat en
betydande verksamhet. Utom språkläror
och lexikon samt en mängd rent
språkvetenskapliga afhandlingar och skrifter
på svenska, engelska, latin och franska,
har han skrifvit resebref och skildringar
från Amerika i Ny Svensk Tidskrift och
Göteborgs Handelstidning, öfversatt
indiska och engelska skaldestycken till
svenska samt svenska skaldestycken till
engelska och derjemte uppträdt som
sjelfständig skald. Hans egna dikter ha
utkommit i två samlingar, af hvilka den
senaste med namnet “Blåklint” utkom
1894 och innehöll något öfver trettio
poem, af hvilka alla utom sju äro
originaldikter. Dessa äro i allmänhet mycket
täcka, ehuru på sina ställen smärre
oegentligheter förekomma och författaren
emellanåt använder uttryck, som bättre
passa i vetenskapliga afhandlingar än i
poesi. En kritiker (E. W. Olson) har
påpekat, att här och der i dessa dikter
“skönjes ett drag, en färg, som tyckes
förråda, att sångaren mer än de flesta rönt
inflytande af de främmande mästare, med
hvilka han så flitigt umgåtts och hvilka
han i egenskap af öfversättare så värdigt
presenterat för svenska läsare.” De
vackraste styckena äro i allmänhet de, som
ega, om uttrycket tillåtes, en genuint
svensk doft, såsom Utvandringen,
Kyrkviken, Hemnejden m. fl. Ett stycke, som
i ädel form framställer tankar, öfver
hvilka mången förgäfves grubblat, är
“Tviflarn,” hvarur det hufvudsakliga här
återgifves :
“Bland lifvets skuggor djupt jag trängt.
Jag sökt och forskat, tänkt och tänkt:
Fins väl en Gud?”- tills denna fråga
Sig bränt i hjertat som en låga.
Ty fins en Gud som öfva kan
Sin kärleks makt, tillstädjer han,
Att rätt i kamp med orätt kränkes,
Och segerus lön åt brottet skänkes?
Att källarhålens bleka barn,
Bland laster burna, brott och skarn,
Vid lasten vigas i de gränder,
Dit ingen sol sin stråle sänder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>