Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Robert Johnson (Pepin Telefonson) - Tobias Johnson (Thos. J.) - Gusten Jungren - Isidor Kjellberg (I. K.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-92-Dörren upplåtes. Si, någon inträder,
Allvarsam, dyster, i presterlig skrud,
Mörk som det moln, som för vördade
fäder
Ute i öknarne bortskymde Gud.
Följande små kväden äro ock af honom.
EPIGRAM.
Ynglingens lust och flickans trängtan -
Kallar du det för dygd, så fast?
Då är ju dygden blott en längtan
Till hvad menskorna kalla last.
SORGERNA.
Barnasorger, de komma, fly,
Likna sommarens lätta sky;
Ungdoms sorger ge hjertesår,
Läka dem är en konst rätt svår.
Mandoms sorger ge kraft och mod,
Stärka sinnet i pröfning god.
Gubbens sorger, dem ta’r han med
Sig i grafvens djupa fred.
TOBIAS JOHNSON (Thos. J.),
korrespondent. Född den 19 mars 1827. Kom
på 1860-talet till Amerika. Med undantag
af ett par år, som han tillbragte i
California, har han hela tiden varit bosatt i
Kansas, dels i Lawrence, dels och längst
i Topeka, hvarest han nästan ständigt
arbetat som smed i jernvägsverkstäderna.
Under tiden har han skrifvit många
sakrika korrespondenser till
Chicagotidningen Sv. Trib. och Sv. Amer. samt
till Sv. Korrespondenten i Denver, Colo.
GUSTEN JUNGREN, känd genom ett
par häften af ett religions-filosofiskt verk,
som han 1893 tryckte på mimeografisk
väg i skrifstil. Boken hade till titel:
“Själsvetenskap.” I de två häften
deraf, som utkommo, sökte författaren
bevisa, att Gud ej är en person, utan en
“lifslag eller ett lifsfluidum, som fyller
allt rum absolut fullt,” samt att intet
ondt finnes, utan att allt, som vi anse
för ondt, är fullkomligt godt. 1896 skref
han i Forskaren en serie uppsatser om
frenologi.
ISIDOR KJELLBERG (I. K.),
redaktör, korrespondent, poet, talare. Född
i Stockholm den 23 maj 1841. Vid 7
års ålder sattes han i en s. k. högre
lärdomsskola, vardt vid 18 års ålder elev
i en mekanisk verkstad och ingick två
år derefter vid Teknologiska Institutet
i Stockholm. 1864 blef han
underverkmästare och ritare vid Åkers styckebruk
och fick 1866 plats vid Motala
mekaniska verkstad. Våren 1869 reste han till
Amerika. Under första året var han
anställd som ritare hos en stor firma i
Philadelphia, besökte derpå många skilda
trakter i nordvestern som korrespondent
at Göteborgs-Posten.. Från juli till dec.
1870 var han redaktör för Svenska
Monitoren i St Paul, Minn., och från mars till
okt. 1871 för Justitia i Chicago,
hvarefter han arbetade några månader i New
Orleans, La., som jernsvarfvare. I april
1872 återvände han till Sverige och
grundade i slutet af samma år
tidningen Östgöten i Linköping. Genom
denna tidning och genom tal och föredrag
arbetade Kjellberg nitiskt och outtröttligt
för utvidgad politisk och religiös frihet,
allmän rösträtt, djurskydd och andra
reformer. Hans sanningskärlek och hat
till allt förtryck ådrogo honom 1881
tryckfrihetsåtal och några månaders
fängelse. År 1890 gjorde han ett besök i
Amerika, hvarvid han uppträdde som
talare i Minneapolis m. fl. platser. Den
II mars 1895 afled han af sockersjuka
och hjertfel. Det kan väl icke gerna
finnas mer än en mening om Kjellberg
som tidningsman. Han var klippt och
skuren för detta kall. Han var en
vaken, sjelfständig natur, som ifrade mot
allt maktmissbruk och all orättfärdighet
och tog verksam del i allt, som kunde
lända menniskoslägtet till gagn och
befrämja spridandet af upplysning och
själsförfining. Följaktligen var han
fredsvän, republikan, djurskyddsvän och
fiende till vapenbrak, monarki, snobberi,
prest- och embetsmannatyranni och all
råhet. “Hans betydelse låg,” säger en
af hans minnestecknare, “främst i hans
stora hjerta, hans fasta och ädla karak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
