Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Richard Lundeblom (Skoglar) - Ludvig L. Lundgren (Sigyn)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
-118-Sveriges skalder beundrade Lundeblom
mest Tegnér och “Talis Qualis,” och
åtskilliga af hans dikter visa, att han
förstått tillegna sig ej så litet af den
sistnämdes manér och uttryckssätt.
Många af Lundebloms dikter äro fulländadt
vackra, i andra återigen påträffas ej
sällan oegentliga uttryck och stötande
for-En ren och ädel ande
genomflagtar hans poesi. En täck liten bit är
hans
mer.
DROTTNINGEN OCH KRANSBINDERSKAN.
Det var en gång en drottning — och
mången är väl det
Som “helsans dyra gåfva” måst försaka
dyra Och bot sökt länge fjerran, fast hennes
majestät
Kom aldrig hem fullkomligt frisk
tillbaka.
En dag hon for att åka ut till sitt
lifgeding,
Då utom tulln en halfuppvuxen tossa
Vid vägen syntes dansa så hjertans glad
omkring
En liten fläck med kransar utaf mossa.
Då såg den sjuka drottning så godt
derpå och log
Emellan kval, hon lärt sig att bekämpa,
Och hviskade till tärnan bredvid, i det
hon drog
En suck, som hon förgäfves sökte dämpa:
“Ack, den der flickan fattig, som står
der hvarje dag
Med kransen sin, fast nöden kanske
band den,
Hur rik är inte hon och hur arm är inte
jag,
Som knappt förutan hjelp kan lyfta
handen!
offra, om jag för
lif-Hvad ville jag ej
vets rest
Vardt lika frisk som flickan och dess
like!-
Blott den, som lidit länge, vet, hvilket
som är bäst:
Ha helsan eller ock ett kungarike.
LUDVIG L. LUNDGREN (Sigyn),
redaktör, kåsör, teaterförfattare. Född i
Stockholm den 13 juli 1857. Började vid
åtta års ålder arbeta i bageri, samtidigt
med att han gick i skola i Vexjö. Efter
att senare någon tid ha tjenstgjort som
apotekselev i Stockholm, återvände han
till bagareyrket. 1887 var han i
Göteborg med om stiftandet af den första
bagare-fackföreningen i Sverige och
började skrifva korrespondenser till olika
arbetaretidningar, samtidigt med att han
var expeditör för Folkets Röst i
Göteborg. Redan 1872—3 hade han dock
under märket “Glada Lasse” lemnat
bidrag till Söndags-Nisse, och under de
följande åren skref han under skilda
märken i flera olika tidningar, såsom
Hudiksvalls-Posten, Allehanda för folket
m. fl. Under ett par års tid var han
medarbetare i tidningen Breflådan. 1891
reste han till Amerika och blef inom kort
president och den ledande själen i den
skandinaviska bagareföreningen i
Chicago. En tid redigerade han och skref
kåserier i Chicago-Figaro. 1895 blef han
redaktör och en af utgifvarne af
Pennsylvania-Posten i McKeesport, Pa., och har
haft den obehagliga erfarenheten att bli
pliktfälld för tryckfrihetsbrott. Han är
en ganska kvick kåsör och ordlekare
och har äfven skrifvit en del
skämtsamma visor. Ett af hans bästa vitzstycken
var en uppsats om “Tal, i oändlighet
uppräknade.” Han har författat flera
teaterstycken, bl. a. “Strejkbrytaren,”
ett socialt-politiskt drama; samt ett sv.-
amerikanskt lustspel: “Anna Carlson,
Stina Larson och Lova Petterqvist,” som
uppfördes i Chicago 1894 och rönte stort
bifall. Som prof på Lundgrens stil
anföra vi några utdrag ur de både kvicka
och intressanta “betraktelser” öfver sig
sjelf och sin kompanjon, hvilka han lät
åtfölja de biografiska notiserna: “Jag
har länge funderat, om jag skulle eller
inte skulle lemna några upplysningar
om mig, men slutligen efter många om
och men har jag kommit till det
resultatet, att om ni skall gifva ut en bok
(sälja är alltid svårt) om svenska
tidningsmän i Amerika, så bör hvar och
en fylla en plats i boken, och någon
måste då stå först på titelbladet — en
plats, som ni måste reservera för er sjelf,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
