Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Axel Frithjof Malmquist - Nils Mannow - Fale Martin (Prosper Block)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
122-Broder, stålsätt ditt mod, ty det höfves
dig väl,
Emot tidsandans flärd,
Mot dess rostiga svärd,
Som helt fräckt hugger in
På ditt känsliga sinn’,
För att sarga din redbara själ!
Ett af hans både formelt och
annorledes bästa kväden är:
“VAR NÖJD!”
Du, som råder bot för smärtan,
Bot för hungern, bot för nöden
Med ditt ständiga “var nöjd,”
Har du pröfvat men’skors hjertan?
Har du skådat hungersnöden
Såsom gäst i broderns tjäll?
Har du sjelf af andra hugnats
Medan ännu nöd dig gästat
Med det hånande: “var nöjd”?
Om du icke deraf lugnats,
Säg, hur kan väl då din nästa
Vara nöjd med rådet ditt?
Har du aldrig tömt ett rågadt
Mått af bitter sorg och lidan’,
Göm ditt manande: “var nöjd,”
Till dess du den arme frågat,
Om han mäktar, i sin bidan
På ett bättre, “vara nöjd.”
NILS MANNOW, redaktör, poet.
Född den 11 sept. 1859 i Tollarp,
Kristianstads län. Besökte folkskola. Intogs
1873 i andra klassen af Kristianstads
högre elementarläroverk och kom
derifrån som student till Lund 1881. “Låg”
der till 1884, läste på graden, tenterade i
latin o. s. v. och reste, när kassan tog
slut, till Amerika i st. f. att stanna kvar
och skuldsätta sig. Efter att i tre års tid
ha som han sjelf uttrycker sig -
“smakat på den amerikanska ekluten, hvilken
befans vara synnerligen helsosam,” fiok
han 1887 anställning vid Sv. Tribunens i
Chicago redaktion. Han har haft med
alla tidningens olika afdelningar att göra
och är nu dess lokalredaktör. Den korta
sjelfbiografi, han meddelat oss, afslutar
han så: “Hvad jag sedan 1887 uträttat,
har varit synligt i Sv. Trib. och får tala
för sig sjelft. Af pegasen har jag en och
annan gång fått en spark, dock helt
privatim. Nu kan jag ej komma att tänka
på mer, än att jag har likadant skägg som
Gustaf II Adolf eller ock som “Onkel
Ola” samt har hustru och tre barn, alla
tillhörande det täcka könet.” Som prof
på Mannows förmåga som poet meddela
vi här ett i Kurre 1884 synligt ganska
kvickt poem, skrifvet med anledning af
den i våra tidningars brefafdelningar
idkeligen förekommande klagoláten af
giftaslystna ungkarlar rörande bristen på
dugtiga kvinnor.
DE GIFTASLYSTNA.
I “Röster från folket” och “Fria ord”
Ar klagan spord,
Så dof från de svenska svenner.
I hvart eviga blad från “Uhlich Block,”
Från “hinsidan” ock
Det suckas spaltvis af unga männer.
O kvinna, o kvinna! Din makt är stor!
Men större, jag tror,
Är bristen på unga tärnor.
Hvi skulle väl eljest ett sådant gny
Och hufvudbry
För flickor så plåga de unga hjernor!
En “småländing” klagar båd’ först och
sist;
“Gottländing” mist
Humöret och mannen från Skåne
Han sjunger spaltlång sin klagan ut,
Se’n han till slut
Har tröttnat sucka upp till vår måne.
Från Florida klagar “Chicagobo;”
På Kansas’ mo
En ann’ går sorgsen och plöjer;
Blott himmel och mulor höra hans röst.
Han har ej tröst
Och så sin stämma i moll han höjer.
Han sjunger — de sjunga — i sorgeton,
Och kvinnan hon
Ger ämne för vers och prosa.
Trots pannlugg och snörlif och annat löst
Med samfälld röst
De be henne ställa “dit ut” sin kosa.
När skall den låten ta slut en gång?
Flyg ut, min sång,
O, kunde du ge dem lisa!
Det suckas och suckas spalt in och spalt
ut,
Förr’n “bristen” fylles och Pete får Lisa.
Tar aldrig slut,
FALE MARTIN (Prosper Block), poet.
Född i Stockholm omkring 1846. Stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
