Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Otto Pallin (Ali) - Adrian Palmer (Pelle A.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
137-någon småstad i Illinois, aflade han ett
besök i Sverige. Efter sin återkomst till
Amerika försökte han sig på hvarjehanda
sysselsättningar. Han har sålunda varit
konsertsångare, “groceryman,”
“bartender,” skådespelare, kock m. m. “Och i
alla dessa vidt skilda yrken visade han sig
skrifver Gustaf Wicklund i en
humoristisk teckning af sin bekantskap med
Pallin — ega en händighet och en
förmåga att snabbt sätta sig in i
förhållandena, som gjorde litet hvar så att säga flat.
Det såg flera år ut, som han varit född i
planeten Väduren och förföljts af en
brinnande otur, enär han ej lyckades få
stadig fot på något af de olika fält han
med friskt mod beträdde; men det var
väl de visa nornors vilja, att han efter att
ha vunnit erfarenhet och verldskännedom
i det hårda arbetets skola, skulle,
vederbörligen luttrad, till sist finna sin rätta
plats den på redaktörsstolen.” Under
några månader af 1884 utgaf och
redigerade Pallin tidningen Rockfords
Allehanda i Rockford, Ill., och har sedan
dess tillhört först Kurres och derefter dels
Sv. Kurirens, dels Sv. Tribunens
redaktion i Chicago. Vid sidan om
redaktionsarbetet har han uppträdt som författare
till flera skizzer och glada poem, bl. a. i
“Kurre-kalendern.” Som sångare är
dock Pallin antagligen mera bekant för
den stora allmänheten än som skribent.
Under många år spelade han en
framstående roll inom det svenska sällskapslifvet
i Chicago. “De landsmän uppgå nog till
tusen sinom tusen, som på konserter
njutit af hans härliga stämma, och som
kiknat af skratt åt hans oöfverträffliga
framställning af “hur Anners fria’ te’
Greta” och hans mästerliga återgifvande
af “viser på vermländske tongmåle,”
yttrar Gustaf Wicklund i ofvannämda
minnesteckning samt påpekar, att det
också var Pallin, som väckte Vennerbergs
“Gluntar” till lif inom den svenska
kolonien i Chicago, och som för första gången
gaf teatervännerna en gedigen
Lundströms-typ.
ADRIAN PALMER (Pelle A.), poet.
Har sändt följande lyckade sjelfbiografi:
“Född den 4 mars 1865 i Söderköping.
Fadern: brunnsrestauratör. Kom, efter
undfången lindrig skolundervisning, i
bokhandel 1878. Innehade sedermera
platser å förlagsexpedition och kontor
intill 1893, då jag beslöt att söka min
lycka i Amerika. Har inte funnit
henne än. Förmodligen har jag ännu en
hel del “eklut” att genomgå, innan jag
blir tillräckligt beredd för densamma.
Kom hit till landet och Chicago
sommaren 1892. Angreps så godt som
omedelbart af klimatfeber. Efter
tillfrisknandet arbetade jag en tid som “porter” a
en saloon och restaurant, men “kvittade”
snart “jobbet,” enär principalen hade
ett sätt att handskas med skjut- och
huggvapen, som inte riktigt föll mig i
smaken. For så till Michigan och
började titta efter arbete på farm. Och titta
fick jag. Men det var också allt.
Återkommen till Chicago, blef jag
installerad som hästskötare, men måste snart af
helsoskäl uppgifva sysselsättningen att
rykta tolf hästar och inskränka mig till
en enda — pegasen. Huruvida jag
lyckats att rykta den hästen bättre än de
andra, är väl temligen tvifvelaktigt. Att
kraken är lifvad, torde de, som i
Humoristen, Den Sv.-Am. Söndags-Nisse,
Julnisse, Vestkusten och andra tidningar
gjort bekantskap med “Pelle A,”
“Bokhållare Anderson” och “Charlie
Johnson, Skomakarevarsnäll, Sitty,” dock
medgifva. Inte afkastar kreaturet
någonting värdt att nämna, men jag lefver för
närvarande ändå på literaturen — såsom
bok- och tidningsagent. I Sverige
lemnade jag under år 1886 smärre bidrag
till en numera upphörd skämttidning,
skonade sedermera en större publik i
sex år, under hvilken tid jag inskränkte
mig till att hemsöka vänner och
väninnor med tillfällighetsvers, skref sedan
några varietékupletter och utgaf i
Stockholm till I maj 1893 ett skämtblad,
Vårlöken.” I maj 1896 utgaf Palmer i Chi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
