- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
139

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - J. E. Palmer (Reim La Pej, Filurus) - Oskar Axel Palmgren - Christine Elis. Palmström, f. Tiberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

139
Nu blir lif i hvarje vrå och vinkel,
Och för mången bränvinstörstig trut
Hållas flaskor doftande af finkel
Och på ögon vändas in och ut.
Alla söka efter sina lumpor
Under svordomar och stoj och skrål.
En har mistat sina gamla strumpor,
En på byxorna fått stora hål.
Ändtligt slutas bullrandet och stöket,
Och i huset råder lugn igen.
Endast tallriksslammer ifrån köket
Stör den dystra, djupa tystnaden.
Men på kvällen blir det andra bullar,
Då förändras lifvet på vår scen:
En och annan finkelflaskan tullar,
För att styrka få i svaga ben.
Så en kagge bier från krogen hemtas.
Flickor komma med i deras lag,
Och så dansas det och dricks och
skämtas,
Tills från klockan höras tvänne slag.
Dragspelstonerna enformigt dallra,
Och i luften göras galna hopp.
Slag af klockan emot golfvet skallra,
Skratt och bierdoft fylla luften opp.
Sedan, för att nöjet värdigt sluta,
Uppstår slagsmål mål mellan Pål och Per.
Per får stryk — tills alla sömnen njuta;
Snart anyo allting stilla är.
OSKAR AXEL PALMGREN,
redaktör. Född i Vestra Frölunda församling
af Göteborgs och Bohus län den 5 juni
1873. Fadern var kyrkoherde.
Genomgick sex klasser vid Göteborgs högre
elementarläroverk och fortsatte studierna i
Lund till 1892, då han antog anställning
vid Göteborgs Aftonblad. Reste till
Amerika i feb. 1893 och fick plats i
landthandel i Marathon, Ia., samt 1894 plats som
bokförare hos ett kolgrufvebolag i Des
Moines, Ia. Då bolaget till följd af en
olyckshändelse nedlade sin affär, begaf
P. sig till Kansas City, Mo., der han
erhöll plats som kontrollvägare vid en stor
slagteriaffär. Under aug.- nov. 1895 var
P. lokalredaktör för den i Kansas City
utgifna Svenska Tidningen. I maj 1896
antog han åter samma befattning.
Samtidigt med sin tidningsmannaverksamhet
är han han affärsföreståndare för tekniska
fabriken Svea. Under hela sin vistelse i
Amerika har han varit korrespondent för
Göteborgs Aftonblad samt tillfällig
medarbetare i en del sv.-am. tidningar,
särskildt Svithjod.
CHRISTINE ELIS. PALMSTRÖM, f.
Tiberg, poet. Född 1817 på Thorstö,
Elfsborgs län. Mötte som ung flicka sin
tillkommande man i Vermland, men
bekantskapen upphörde så småningom helt
och hållet. Först när hon var trettio år
gammal, började hon åter korrespondera
med honom, som då var bosatt i
Mendocino City i California. Han hade der
haft en färja, garfveri, farm m. m. och
hopsparat ett kapital, hvarpå han lefde.
Hon reste till Amerika 1871, uppsökte och
blef gift med honom. Mannen dog 1884.
Enkan stannade i Mendocino till 1892, då
hon flyttade till San Francisco och
Oakland. Under slutet af sin lefnad bodde
hon hos dr Kylberg och afled i hans hem
i Oakland, Cal., den 5 dec. 1894. Mrs
Palmström egde obestridlig poetisk
begåfning. Det mesta af hvad hon skref
var tillfällighetsstycken med anledning
af födelsedagar, fester o. d. Under sina
sista år hade hon flera poem publicerade
i Vestkusten. I ett af dem klagade hon :
Nu är väl bäst, att jag afsked ta’r
Af poesien den kära.
Den var min hugnad i min ungdoms da’r,
Nu kan man mycket ej begära.
Inspirationer och illusioner
Må gerna flykta till andra zoner!
Farväl, farväl!
vers.
Hon tog dock ej riktigt afsked af
poesien, ty ännu under sista året skref hon
Hennes poesi var känslofull, och
man förbisåg gerna de formella bristerna.
Hon egde ett tacksamt hjerta och glömde
aldrig en väntjenst. Sin vänskap tolkade
hon gerna i versform och lyckades
stundom mycket bra, såsom t. ex. i sitt poem
till dr Esbjörn vid hans afsked från San
Francisco. Följande verser, hemtade ur
ett födelsedagspoem till en gammal vän i
Sverige, gifva en idé om hennes
diktkonst:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 11:51:37 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free