Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - Frans Herman Widstrand (F. H. W.) - A. Wilton (A. W., Anders)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
204
biskopar, Beecher m. fl. taga, och
jemföra dem med Jesus och apostlarne." De
sista åren af sitt lif tillbragte han i en
koja ensam med sina böcker. Han afled
i sept. 1891. Widstrand var
ovedersägligen det största originalet bland alla sv.-
amerikanska skribenter. Han hade
uttänkt ett nytt språk, som skulle talas i
hans koloni; han ville aldrig gifta sig,
emedan han ansåg menniskoslägtet så
djupt sjunket, att det ej borde vidare
förökas; han ville aldrig återse Europa,
emedan han fruktade, att han möjligen
kunde möta en kung eller furste på
någon gata och då bli sjuk af harm. I ett
förslag till direkt lagstiftning,
innehållande omkring åttio paragrafer, kom han
med så komiska stadganden som t. ex.
att "ingen man skulle tillåtas begagna
tobak på annan mans land;" sjelf
begagnade han hvarken tobak, rusdrycker eller
kött; han var vegetarian af strängaste
slag och plägade i sin tidning påpeka,
hurusom han på den restaurant, der han
intog sina mål, ständigt såg personer, som
åto stekar o. d., och som voro sjukliga,
medan han sjelf, som blott åt majsmjöl
och vatten, var frisk som en nötkärna.
Han var kort sagdt, för att citera hans
biograf i O. N. Nelsons verk om
skandinaverna i Minnesota, "i besittning af
många ädla egenskaper, men så opraktisk,
att det tycktes, som om han ej vore
riktigt klok." Under sin vistelse i
Washington besökte han spiritistiska seancer,
men trodde lika litet på spiritism som på
någon annan religionsform. Hans
religiösa bekännelse var, att "det finnes
många menniskor, som verkligen äro
djeflar," och att detta "är en sanning lika
ryslig som den, att ingen Gud finnes,
ingen allgod, allvis och allsmäktig
personlighet, som hjelper oss, om vi bedja
aldrig så mycket och söka göra allt godt vi
kunna m. m." 1875 sökte Widstrand bli
uppsatt som kandidat för
guvernörsembetet i Minnesota eller ock som
senatorskandidat. Han erbjöd sig att tjena som
guvernör för $500 om året och hade
uppsatt en den mest originella "platform,"
som kan tänkas. I denna hette det bl.
a.: "Ingen statsembetsman skulle ha
mer än $1,000 om året, så länge som
majoriteten af folket ej har mer. Hans
arbete är ej så drygt, ej heller så svårt som
en farmares. Det är lättare att lära än
åkerbruk eller hvilket yrke som helst, i
det närmaste. Att gifva guvernören $800
till hushyra är rån. Han har goda rum i
kapitolium och kan der ha en säng att
sofva i. Hvarken han eller
kongressledamöterna behöfva taga med sig sina
hustrur. Mina grannar, som gå ut på
skogsarbete under vintern, göra det ej, och
troligen utföra de arbetet bättre, än om de
hade sina hustrur med sig. Guvernören
skulle köpa en tunna crackers af osiktadt
hvetemjöl, en tunna äplen, en låda té och
skaffa sig några majskakor, hvilket skulle
ge honom tillräckligt god föda för
omkring tio cents om dagen. Kläder, tvätt
m. m. behöfva ej kosta mer än $75 pr år."
W. räknade ut, att guvernörens alla
utgifter ej behöfde belöpa sig till mer än
$300 om året, och att det således vore
vanvett att ge honom $3,800, den
gällande guvernörslönen. Han omtalade den
diet, han sjelf förde under ett fem dagars
besök i St Paul: äplen för 55 cents,
fikon för 15c., crackers och kakor för 30c.,
och tillade att det ej behöft kosta mer
än hälften så mycket, om han köpt allt på
en gång, samt att han var mer belåten,
än om han suttit i något hotell och der
sett kött, hvilket skulle förtagit hans
matlust. Den stackars Widstrands
offervilliga, men på samma gång tyranniska
reformifver uppskattades dock icke, utan
måste han gå fattig och oförstådd genom
lifvet.
A. WILTON (A. W., Anders),
redaktör, korrespondent. Har lemnat följande
ganska nätta sjelf biografi: "Jag föddes
af min mor den 28 jan. 1856 i
Gunnarskog, Vermland. Min far var
jordbrukare. Jag var icke välkommen till
denna verlden. Lärde mig att läsa vid fem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
