Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Biografiskt Lexikon och poetiskt album - A. Wilton (A. W., Anders) - Oscar Wolf (Ovig)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
205
års ålder och genomgick sedermera
inalles sju månaders vanlig folkskola, i
hvilken jag icke lärde mig någonting.
Min verklige skolmästare var dr N. Lilja,
hvars skrifter jag började flitigt studera
vid åtta års ålder, och hvilka för alltid
bestämde mitt religiösa åskådningssätt.
Vid tolf år fortsattes med Theodore
Parkers skrifter jemte alla
naturvetenskapliga arbeten, jag kunde få tag uti. I
synnerhet var astronomien mig kär och
har varit det allt sedan. I följd af
oformögenhet att uträtta de vanliga sysslorna
fick jag mycken tid till läsning. Vid
femton års ålder började jag skrifva bref
till en brandröd tidningsredaktör, v.
häradsh. Alex. Nilson i Stockholm. Han
blef en mycket god vän till mig. Efter
genomgången kurs i katekesskolan blef
det vigtigt att välja en lefnadsbana, på
hvilken jag kunde förtjena mitt uppehälle.
Jag beslöt mig för urmakeriet och reste
1872 till Stockholm för att lära detta
yrke. Min mästare tyckte icke, att jag
gjorde stora framsteg, utan var ofta ond
på mig och förebrådde mig för det jag
"rabblerade" i politik för mycket och
läste Fäderneslandet. Vistades hos
honom 3½ år, hvarefter jag reste hem.
Efter hemkomsten visade jag större anlag
för tidningsskrifveri än för urmakeriet
och började skrifva bref till
Fäderneslandet. Så rart det var att se i tryck hvad
jag klåpat ihop! Fortsatte i Vermlands
Läns Tidning (numera
Karlstads-tidningen). Men som det var "blot til Lyst"
och ingenting att förtjena på, och då
äfven urmakerirörelsen gick dåligt, beslöt
jag att utvandra till Amerika. Jag kom
till Alexandria i Minnesota i juli 1883.
Det gick sakta med lärandet af engelska
språket, men jag började förtjena något
att lefva af, hvilket var hufvudsaken.
Läsningen blef likväl icke försummad,
oaktadt jag var "very busy." Kom att
göra bekantskap med den engelske
filosofen Herbert Spencers arbeten. Hans
"Synthetic Philosophy" blef nu min
bibel. Deri fann jag min själs frälsning,
och visste jag ej, att allt är relativt till
vår uppfattning genom våra sinnen,
skulle jag förundra mig öfver att så få
läsa denne den störste tänkare verlden
någonsin haft. Hvilket briljant språk,
och hvilken tankerikedom! Så förflöt
tiden under arbete och filosoferande.
"The peoples party" organiserades och
en tidning blef nödvändig. En sådan
kom till stånd, ditflyttad från
Brewerville, Minn. Central Citizen hette
plantan. Jag blef "editorial contributor" och
skref de ledande artiklarne under 1½ års
tid. Mot min förväntan blef tidningen
omtyckt, äfven af republikanerna, ehuru
de ibland deri så illa tilltygades, att jag
var rädd för att möta dem på gatan.
Men de förläto mig, ty jag "runnade"
aldrig för "office." Orsaken till att jag ej
blef en embetsjägare fann jag sedermera
af en frenolog, som märkte mig endast
"four" i "self-esteem," visande, att jag
ej var nog "smart." Som jag väntade,
att McKinley skulle väljas till president,
skyndade jag hem till Sverige och lefver
nu af mödans lön samt förargar folk med
någon tidningsartikel emellanåt."
Wiltons flesta uppsatser ha varit skrifna på
engelska. Han har en kraftig stil,
begagnar ett vårdadt språk och skärskådar
de ämnen, han behandlar, på ett sätt,
som vittnar både om skarpsynthet och
oväld.
OSCAR WOLF (Ovig), kåsör,
korrespondent. Född den 25 okt. 1862 nära
Orebro. Kom till verlden, enligt egen
uppgift, med två förherskande
egenskaper, att vara ful och fattig, hvilka ej
likt Salig Dumboms fel att vara pojke
förrän karl "försvunnit med åren," utan
snarare tilltagit. Sattes tidigt i skola
vid hyfvelbänken och svarfstolen, gick i
skola endast 73 dagar, kom efter sin
konfirmation i smedlära och tog
agronomie tröskverksbyggareexamen vid 18 års
ålder. Reste 1880 till Amerika.
Arbetade först i Trenton, N. J., och kom
1882 till St Paul, Minn., der han i tio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
