- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
224

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterskörd - W. Hellberg (Hell, H-g) - Gus. Higgins

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


-224-Sundvall: Född den 6 april 1862 i
Broby socken, Skåne, i en by med det
egendomliga namnet Hades. “Man kan
ju kalla sig för Hell, då man kommer
från Hades.” Tidigt föräldralös
uppfostrades han hos sin morbror,
skolläraren Per Månson, af hvilken han äfven
lärde urmakeriyrket. Gick sedan i lära
i Helsingborg och blef tidigt sin egen
mästare i Hessleholm, der han stannade
i fem år. Reste på våren 1886 till
Amerika och landade i St Paul, Minn., der
han genast grep sig an med att lära
språket för att kunna bli sin egen.
Reste derefter till Fargo, N. D., der han
hade oturen att förlora hela sitt lager i
den stora eldsvåda, som 1893 hemsökte
staden. Med sin vanliga energi var han
snart på fötter igen och pröfvade lyckan
i Minnesota samt kom 1895 till Sioux
City, Ia. Har skrifvit vers, sedan han
var en liten pys, då han började skrifva
öfver “gubbarne” i katekesen, men har
ej haft många af sina alster publicerade.
H. är en ovanligt energisk och driftig
affärsman och sköter sin affär som en
hel karl. Är gift och fader till fyra
barn.
GUS. HIGGINS, poet. Signaturen
Lomax (Magnus Nilson) skref en gång
under ett porträtt af Higgins: “Så ser
han ut. Humoristens glade tecknare.
Förarga honom. Gör honom en tjenst.
Älska, vörda, förbanna, smickra,
interviewa, hata, förakta, sparka, ja — måla
af honom. Ändock är han samme
jovialiske konstnär, för hvilken allt i
lifvet synes rosenrödt. Född. När, hvar
eller hur, vete foglarne, men konsten att
älska och blifva älskad. Den känner
han. Mannen besitter många fel.
Såsom att. Ett godt hufvud dväljes dock
nedanför det yfviga håret, och i hans
barm klappar ett svenskt hjerta. Gif
honom ljus. Luft. Frihet.
Svensk-amerikaner skola då framtida i en annan
dager se en af Sveas största söner.
Detta ljuder öfverspändt. Är dock sant!”
Higgins är ovedersägligen den
förnämsta konstnärsnaturen bland alla våra
pennfäktare. Han är en i hög grad
mångsidig och begåfvad personlighet.
Störst som målare och tecknare, i
synnerhet porträttritare, inom hvilket fack
han torde stå oöfverträffad, har han
äfven skapat sig ett namn som
skådespelare, sångare, mandolin- och
guitarrspelare samt diktare i den glada genren.
Ehuruväl han äfven som tecknare
figurerar i denna bok (Åkerbergs m. fl.
porträtt äro ritade af honom), är det dock
förnämligast i sin egenskap af poet han
här presenteras. Han har i Humoristen
skrifvit ett stort antal sånger och visor
i Bellmans-stil, och det enda som med
fog kan anmärkas mot hans diktning är,
att den är för mycket benägen att slå
öfver i cynism och alltför öfverdrifvet
skojfrisk uppsluppenhet. Higgins
skräder icke på orden, när han diktar.
Derför blir det äfven svårt att i ett verk
sådant som detta, hvari intet borde
förekomma, som kan såra någons
sedlighetskänsla eller förefalla någon ömtålig
natur anstötligt, och der man således
icke utan vidare kan intaga hvilket
bell- eller vadmanianskt eller dermed
beslägtadt stycke som helst, göra full
rättvisa åt den diktarklass, som Higgins
tillhör. Emellertid finnas bland hans
visor sådana, som trots sin realism icke
gerna böra kunna väcka anstöt. En
dylik återgifves härnedan efter följande
af Higgins oss tillsända versifierade
sjelfbiografi:
Jo, ett porträtt, en biografi!
Kan man blott grina nu låta bli.
Så här min hjessa är ungefär,
Fast fotabjellet ej synligt är.
Det toge trycksvärta mer än så
Att publicera de pråmar små.
Af ekonomiska skäl en kam
I min peruk sällan halkar fram.
Glasögon nyttjar jag blott för syn -
Högst sällan eger jag några “gryn”
(penningar).
Född uti Stockholm år ’63
Af bättre bondfolk, om jag får be.
Elementarskolans femte klass

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 11:51:37 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free