- Project Runeberg -  Våra Pennfäktare : Lefnads- och karaktärsteckningar /
232

(1897) [MARC] Author: Ernst Skarstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Efterskörd - O. N. Nelson - Mauritz Sterner (Odin M. S.) - Oscar Leonard Strömberg (Oscar, Desidér, Leonardos, L. S., O. S-b-g, Leonard S-g)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


-232-uppsatser om de olika kyrkornas
historia m. m. m. m. af andra författare.
Boken mötte stort erkännande, och mer
än en tidning påpekade som ett särskildt
anmärkningsvärdt drag i dess
biografiska afdelning den totala frånvaron af
öfverdrift, smicker o. d., hvarmed annars
ofta dylik literatur är behäftad. Under
hösten 1897 utkommo bokens tredje och
fjerde delar, hvilka äro egnade åt
skandinavernas i Iowa och Wisconsin
historia och dessutom innehålla mycket
annat, deribland en artikel af O. N.
Nelson om förekomsten af brottslighet och
svagsinthet hos landets skilda
nationaliteter, en artikel, soim kostat
författaren mycket arbete och trägna
studier af fängelse- och dårhusstatistiker
m. m. Ehuru Nelson i sitt
författareskap uteslutande användt det
engelska språket, ha vi dock ansett honom
berättigad till en plats bland våra
svenska pennfäktare särskildt med
anledning af den tjenst han gjort vår
literatur genom den i hans bok inrymda
förteckningen öfver alla svenska böcker
och tidningar, som innehållit något
rörande vårt folks historia i Amerika, en
statistik hvarpå N. nedlagt mycket
arbete. F. ö. ha vi redan förut gjort ett
liknande undantag, näml. för dr F.
Peterson, som heller icke användt annat
språk än engelskan i sina literära alster.
MAURITZ STERNER (Odin M. S.),
korrespondent, poet. Ankom vid unga
år till Amerika och blef murare i
Rockford, Ill., hvarifrån han sände många
bref och andra bidrag till Sv.
Amerikanaren. Han hopsparade en ansenlig
penningsumma och begaf sig i början
på 1890-talet till Sverige, för att egna sig
åt universitetsstudier. Han har ock
sedermera aflagt fil. kandidat-examen vid
Lunds universitet. Under sin studietid
derstädes väckte han uppseende genom
att på äkta amerikanskt manér,
trotsande fördomar och gammaldags
snobberi, praktiskt med murslefven i hand
deltaga i uppförandet af ett
observatorium å den Fysiska institutionen. Det
fans många, som till en början rynkade
på näsan åt studenten imurardrägt, men
han fortsatte lugnt sitt arbete deruppe
på ställningen och fick så småningom
den allmänna meningen på sin sida, i
det både kamrater och lärare visade
honom prof på vänskap och aktning. Han
har vid flera tillfällen gjort sig bemärkt
som lycklig poet.
OSCAR LEONARD STRÖMBERG
(Oscar, Desidér, Leonardos, L. S., Ο.
S-b-g, Leonard S-g), andlig talare, poet,
novellist, korrespondent. Om denne
framstående författare ha vi från den
aktade literaturkännaren hr G. N. Swan
i Sioux City, Ia., hvilken är personligen
bekant med honom, erhållit följ.
uppsats, skrifven just såsom vi önskade den :
Född i Arboga den 11 juli 1871. Visade
tidigt håg för studier, men på grund af
fattigdom måste han, som så många
andra, nöja sig med vanlig
folkskoleundervisning. Sedan han afgått från
folkskolan, tog han anställning i en
rakstuga, med fast beslut att der, på lediga
stunder på egen hand, fortsätta sina
studier. Som han kände stark lust att
egna sig åt läkarekallet, studerade han dả
i synnerhet böcker afsedda att meddela
förberedande fack-kunskaper. Han hade
sedan anställning hos olika fältskärer
och mottog en tid privat undervisning i
språk och andra läroämnen. Som
emellertid vägen till läkarekallet i Sverige
är både lång och svår, i synnerhet för
en medellös yngling, syntes honom
målet så aflägset, att han beslöt att
åtminstone för tillfället lemna detta kall ur
sigte och egna sig åt ett annat. Han
inträdde derför hösten 1892 i
metodistepiskopal-kyrkans teologiska seminarium
i Upsala för att, efter inhemtande af
föreskrifven kurs, blifva prest, hvilket
han också i sinom tid blef. Han
tjenstgjorde sedan något år som pastor och
fortsatte under tiden sina studier, tills

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 18 11:51:37 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennfaktar/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free