Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men hur ljuft, att från de sålla landen
Till den ålskade se neder ån,
Som går sorgsen der på 6de stranden
Och ser uppåt mot den kåra handen,
Vinkande ur brustna skyn sin vån.
Nar jag ser dig så i nattens timma,
Evigt ålskade! på enslig stig,
Hoj ditt oga då ur sorgens dimma
Upp mot himlen, denna ljusa strimma
Ar din älskling, som ser ned på dig.
O! förlåt mig, Fader, att på jorden
Ån så gerna dröjer qvar min sjal,
Snart han din år evigt, evigt vorden,
Din —och hennes–nu mig tryta orden
Nanna! — hjerta — lif — farvål, farvål!
Fjerdc uppvaknandet.
Hvita engel! har du åndtligt kommit?
Redan långe, långe har jag våntat,
Lyssnat efter dina vingars susning,
Efter gnisslandet af grafvens portar,
Då de bråckta springa upp med dån.
0! nu bar du tmdanvåHat stenen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>