- Project Runeberg -  Pennorna / 1940 /
74

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

o

Här har du en riksdaler te å gå på Norrebo å ta dej
en blöta.

Dä va väl dä bästa han veste, å ja mä för resten.
Älla va ju bränvinet ett fanstyg, å dä ä dä än.

Men di däre veckerna på lägret di geck kveckt, å ja
vet inte om vi kunne mer når vi geck dän än når vi kom
dit. Men lärt oss å supa å slåss dä hade vi gjort. Så kom
vi hem å började arbeta igen, men ja hade blett le ve å
tjäna bönner, å ja hade gjort bekanskap mä en del rallare
som talade om att dä fanns fler sockna än Lekaryd, å den
förste november geck ja, å nåra anra på tåget för å resa
oppåt Norrland som rallare. Men dä ä en aen historia dä.

Vi blev en hel vagn full med rallare i Alvesta. Där
var nån femtiåring som hade mustascher så långa så dä
hade gått å knyta dom i nacken, å där fanns attanåringar
med hedningaskägget i ansektet. Allihop hade fribiljetter
te Kilafors. Där hade basen, Blekings-Pelle, älla som di
kallade honom, Sellnacken, når han inte hörde dä förstås,
skaffat oss arbete. Dä va en lång resa som to över en
vecka, å kållt va dä i di små vagnarna, där en feck gå in
på sian, å där dä inte fanns nån värme. Där dä va neför,
där ramlade tåget iväj bra nock, å där knarrade å skrek,
å di korte vagnarna gumpade å hoppade, å om en inte hade
hört dånet å hjulen som slo mot skarvarna, så kunne en
trott att en va på sjön i storm.

Tåget sto länge ve var station då fanns ju bå bir å
bränvin, men dä va inte många pojkar som hade nåra
penger. Men di som hade feck bju, å fulla va vi, å
stationsbefälen hade ett hälsike mä få oss på tågen. Men di
fleste hade vatt rallare å veste hår di skulle ta pojkarna.
Di gamle rallarra som va mä hjälpte te.

— Ibland ble dä slagsmål förstås, å dä va varken
ja älla di andre smålänningarna lett åt, men vi hade aldri
sitt folk använda knivar når di slogs förr än nu, men dä
va blekingarna mästare te, men dä vande vi dom å mä, så
dä va inte mer än en som ble skuren på oppresan, å den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 18:47:34 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1940/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free