Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
som gjorde att, lovade att aldri ta i nån kniv mer, såvida
han velle leva.
I Kilafors ble vi inkvarterade i en liten barack som var
byggd å rundtemmer. Vi va tie man i den baracken å vi
lå i tvåvåningssängar, å te värme hade vi en stor
gråstensspis. Vi hade ju varsin stekpanna å ibland va hele
spisen full mä panner å rallarearmar. Där åt vi fläsk å
brö, å drack drecka. Vi började arbeta i en stor
sidoschakt, många meter djup, å en da kom dä ett stort ras,
å ja skulle springa unnan, men feck en korp om benen så
ja ramlade kull å feck foten krossad. Då to kamraterna
mej å bar mej på en skjuldörr te sjukstugan. Där feck ja
legga å vanvårdas en ti å ja hade besatt ont i foten,
kamraterna tittade ju te mej var da, å når di försto att jag
skulle legga där å dö, så va di nåra som bar mej på tåget
å åkte te Gävle mä mej, å bar mej opp te lasarettet.
— Där hade du dä bra kan ja tro, å ble botad?
— Tro du ja. Lasaretten va inte som di ä nu må du
tro. Ynkligt dåligt mä maten va dä å leverantörerna
tjänade väl på å svälta oss kan ja tro. Inte va vi många på
lasarettet heller. På den tien to di inte dit folk som di
gör nu. Min fot hade ju blett vanskött i Kilafors å når ja
legat på lasarettet nåra da, feck ja kallbrand i foten. Ja
hade hisklia plåjer, å inte nock mä dä, ja feck legga å
’ svälta mä. Så to doktorn å halve foten på mej, men dä
va lögn för honom å få att te bli skinn om dä stora såret,
å en ti ätteråt flådde han dä friska på foten å to dä skinnet
å la över ännen på den åskurne foten. Sen läktes dä, först
dä geck sakta. Te slut började ja få setta oppe, men då
va ja majer å kraftlös, å inte feck ja stia på foten, å inga
krycker feck ja heller.
Men, ja hade en kamrat från stan, en tunnbindare
som fått skallen spräckt, ve ett slagsmål. Han va på
bättringsvägar han mä, å lika förbannat hungri som ja, dä
va han. Han hade ju löfte å gå i parken var han velle, å
han brukade setta på ett säte nere ve ån. En da ba ja
doktorn om löfte å få setta där nere ve ån, å dä feck ja, å
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
