- Project Runeberg -  Pennorna / 1940 /
131

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

131

— ”Dä har jag gjort”, svarade han fromt. — ”Jag
har satt upp mig en liten koja här på berget” ...

— ”Vet ni då inte, att ni inte får bygga något här
— det är ju kronans mark”, fräste kronojägaren.

— ”Dä va då märkvärditt — det står då skrivet i
Psaltaren, tjugofjärde psalmen och första versen, att
Jorden är Herrans, och vad der uti är, jordens krets, och vad
derpå bor”...

Och därom står mera skrivet uti andra Mosebokens
nittonde kapitel och femte vers, samt i Mosebokens tionde
kapitel och fjortonde vers”...

Kronojägaren blev svaret skyldig inför denna
argumentering, och skulle just fortsätta, då han sneglade
neråt backsluttningen, och fick ögonen på några fårstackare,
som gingo på bet”.

— ”Inte har ni väl får?”, skrek han. — ”Det får ni
heller inte ha på kronans mark”.

— ”Vi har alltid haft får”, svarade Granhultarn
sävligt.

— ”Ja, men nu får ni tacka Gud att ni fått haft dem
så länge ni haft — för nu är det slut”... förklarade
kronojägaren och Granhultarn svarade:

— ”Ja, då tackar vi vår Gud å så har vi våra får —
annu. ss

Han behöll sista ordet och kronojägaren gick sin väg,
men intermezzot med fåren och det tidigare hotet om
rivning av de små stugorna över lag, gjorde nu att deras
innevånare samlades till överläggning i saken. Något
måste göras att förhindra hotets verkställande, och att
man därvid borde ”gå te kungs”, var man eniga om, lika
mycket som att Granhultarn vore den rätte att utföra
uppdraget.

Visserligen var han av naturen mycket ordknapp av
sig, men med sin bibelsprängdhet hade han ju gjort
jägmästarn alldeles svarslös. Finge han bara en skrivelse
ordentligt uppsatt och färdig att framlämna, kunde deras
gemensamma ärende med full trygghet lämnas i hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 1 18:47:34 2024 (www-data) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/pennorna/1940/0133.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free