Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
brunn. Här och var i markerna stå ensamma oxlar och
rönnar, knotiga äppelträd och risiga krusbärsbuskar,
hållande vakt över den mark, där stugornas invånare levat
fram sina dagar i förnöjsam ro.
Nu vila de alla, de gamla, sedan långt tillbaka och sova
den långa sista sömnen under lönnarna på kyrkogården.
Många sorgetåg ha i sakta tempo skridit vägen fram till
kyrkogårdens helgade jord, tågat förbi de små granbuskar,
som med böjda toppar kantat vägen, till den dödes ära,
skridit över de många riskorsen framför de portar, som
sorgetåget haft att passera.
Att ”risa” för den döde var en gammal sedvänja.
Kanske risade man mera noggrant för de förnämsta av
byns invånare, men även en fattig backstugusittare
brukade bli ihågkommen efter döden, för vilken alla hyste
respekt och vördnad.
I sin ungdom hade Kroke-Johan varit en lång rask
yngling, rak i ryggen och med muskler som stålfjädrar.
Han hade fått drängplats hos en välsituerad bonde och var
högt värderad och uppskattad för sin duktighet och
plikttrohet.
Johan gick först i allt arbete. Under slåttern gick
han i täten för slåtterkarlarna, under skörden gick han
före och tog de bredaste skåren, och vid
skogsavverkningen på vintern högg han ved så att svetten lackade.
Han var ingen ögontjänare utan arbetade lika troget vare
sig han var ensam eller hade husbonden eller de övriga
drängarna med sig. Det var ej att undra på om husbonden
var belåten och prisade sig lycklig över att ha fått en så
duktig yngling i sin tjänst.
Men — så kom olyckan! Det var en dag på
senhösten. Johan var sysselsatt med att bära sädsäckar från
logen. Man hade slagtröskat, och säden skulle köras till
kvarnen för att malas. Eftersom Johan var både den
villigaste och den starkaste, föll det naturligtvis på hans lott
att bära de tunga sädsäckarna på kvarnlasset. Detta
arbete hade han ju utfört så ofta förr utan att det orsakat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
