Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
antager nu Stångån nordlig riktning, men kommen till
Åkroken i Norra Vi vill den visa, vem som är herre på
täppan och går därför med en tvär krök åt öster in i
Bringen. |
Där måtte den ha fått spörja obehagliga nyheter, ty
färden mot norr får ett hastigt slut. Men den tycks ej vara
riktigt säker på, vart den skall ta vägen, eftersom den till
en början trevande går åt öster ner i Sävsjöns djup. Där
snattra änderna om barnbestyr i sommartid, och svalorna
jaga mygg över dess leende yta. Här skulle nog vara
trevligt att dröja en stund, men nya upplevelser locka med
underbar makt dess håg. Och som det tyckes mera glatt
i söder, går färden nu däråt.
Med skval över stenar och gryt hinner den Flugen; en
liten vassbekransad sjö i Norra Vi sockens södra del. Så
blir den gränså ned till nästa sjö, Skärdrygen, i vars norra
vik Skirån från den långsmala Skirsjön på gränsen mellan
Tidersrum och Norra Vi socknar infaller. Denna å är lika
stor som huvudströmmen och uppritas felaktigt på vissa
kartor som Stångåns översta lopp. Men bygdens folk ha
annan mening och ärar den som äras bör.
Ur Skärdrygens sydligaste vik, Brosjön vid Ydrefors
samhälle, lämnar Stångån för en tid Östergötland och hör
sedan Småland till. Den nu ganska betydande ån går till
en .början lugn och trevande fram mellan starrängars
stränder, som snart efterföljas av oländiga skval ned mot
Ydrehammars damm på själva gränsen mot Rumskulla.
Vid Ydrehammar möter ån sitt första svåra hinder
och tvingas av människorna att passera rännor och driva
hjul för första gången. Fallet är högt, och ån fräser av
vrede, när den gör sitt första språng i luften. Det dröjer
också en god stund, innan sinnet lugnats, ty den mumlar
för sig själv i skvalen ned mot Ösjön, och vreden tar på
nytt överhand vid Ösjöfors gamla ”pappersbruk”, ett av
de första om inte rent av det äldsta i Sverige.
Nu vandrar Stångån lugn sin kryssande bana en mil
eller. så ned mot Åsta kvarn. Den breder stundom ut sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
