Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
säck. Som tur var hade han köpt en del matvaror efter
avlöningen föregående lördag, så det var ingen brist.
Nästan likt en tjuv smög han sig omkring i den lilla
kammaren, han ville ej väcka kamraterna förr än nödigt var.
Äntligen var han dock färdig, och då var klockan tre på
natten och solen tittade redan in Eriom det lilla fönstret
på östgaveln.
Olle väckte nu kamraterna och delgav dem sitt beslut.
De hade nog misstänkt att Olle med tiden skulle komma till
ett sådant beslut, men de trodde att han skulle härda ut
åtminstone någon månad till, till tiden för Lisbets
hemkomst från fäboden. Men Olles beslut stod ej att ändra,
trots att kamraterna framhöllo, att det gick ingen båt ännu
på ett par dagar.
— Jag går hem, svarade Olle. Väl är det 40 mil men
om jag fortar på, är jag hemma på fyra dagar. Och nu:
Adjö mä er!
— Tokstolle där, svarade kamraterna. Men skall man
göra tokerier, så skall man väl. Lycka på resan, Olle, och
hälsa hem, vi kommer väl efter i höst!
+
Så började Olle med glatt mod sin 40-milafärd, som
de gamla ännu tala om i bygden. Vid början av densamma
var det liksom han haft vingar, han knappast berörde
marken med sina tunga näverbottnade skor. Redan från början
föll han in i en sorts trav, korta och mycket hastiga steg,
och denna marschtakt behöll han hela vägen. Benen gingo
som trumpinnar ideligen, ideligen. Och troligen skulle
man ha varit åtskilligt styv i matematiken om man skulle
klarat upp att räkna stegens antal. Ibland tog Olle upp en
smörgås ur ryggsäcken, men han stannade aldrig medan
han åt. Törsten släckte han vid vattendragen genom att
lägga sig på magen och dricka. Vid sådana tillfällen var
det ofta nära att han föll i sömn, men han bemästrade
sömnlusten, framåt och hemåt skulle han fortast möjligt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
