Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Skråregler.
I de större städerna kunde gesällen göra sig räkning
på att få en trevlig och grundlig fest med kamraterna.
Mästarna hade sin gillestuga, gesällerna sin, och vid de
sammanträden som höllos där en gång i månaden,
uppgjordes alla ekonomiska mellanhavanden beträffande
”skänker” och dylikt. Reste två eller tre gesäller i samma
bransch tillsammans, var en av dem kassör och hade hand
om lagets penningmedel. Det hände ytterst sällan att
någonting förskingrades, ty påföljden var, som tidigare
nämnts, av svåraste slag.
Kom en gesäll på luffen in i ett garveri och sade ”gesäll”,
så gingo alla, vilka hade rätt till denna titel, fram och
hälsade och det blev broderskap från första stunden. Men
lärpojkarna stucko inte dit, än mindre de icke yrkeslärda
”arbetskarlarna”, som på ett större garveri kanske
utgjorde flertalet.
En lärpojke fick äta vid samma bord och sova i samma
rum som en gesäll, men sådan ära tillkom aldrig en
arbetskarl. De yrkeslärda höllo sig oerhört förmer och
betraktade de andra som mycket lågt stående individer.
En arbetskarl fick icke glömma att kalla gesällen ”herre”
och det skulle inte kunna förekomma att denne förnedrade
sig till att slå sig i samspråk med arbetskarlen eller gå i
sällskap med honom på gatan.
Om gesällen blev osams med sin. mästare kunde det
skällas krafteligen på ömse håll och vara betänkligt nära
att övergå till handgripligheter, men kom gesällen sedan
ut från krogen och fick höra någon annan säga ett ont
ord om mäster small det ögonblickligen. Sådan var
sammanhållningen så länge gesällen var i den mästerns
”fatlag”. | i
En gesäll, som tog kondition, fick stå fjorton dagar
innan lönen överenskoms. Under tiden hann mäster
uppskatta hans duglighet och fortfärdighet. Fann sig mäster
inte kunna behålla honom var han skyldig betala gesällen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
