Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Öch se! mellan smutsiga trasgardiner
helt plötsligt rinner en strimma sol;
och riset, kvastarna, kaffeservisen
och gubbens krokiga, osmorda stövlar,
ja, allt får ett leende skimmer av skönhet,
men mest lyser väggens fiol.
Och gubbens ögon bli spelmansunga
med aning av blått som sky och viol.
Hans grubbel viker, anletet klarnar.
Det är som en vacker dröm han mindes.
Och sakta, förstrött han öppnar sin dosa.
Han glömmer sin gikt för det kära snuset,
för solen och väggens fiol.
Då tätnar ljuset för gamlingens öga
och blir till en yngling, som leende står
med famnen sträckt emot vida rymder...
Och stugan försvinner, men ljusgestalten
mot fjärran föres av viddernas vindar —
så långt bortom suckan och gråa år.
Kring stugan susar den doftande våren,
och aldrig stod nejden så härlig som nu.
Det stiger ett jubel av toner och färger
från fåglar och flugor och bäckar och böljor — —
ÖT
Men gubben, som drömmer, har slutat att lyssna...
Du gamle, gode Spelmans-Johannes,
vem dog väl så fridsamt lycklig som du?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
